Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man sträva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingår i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö på sitt kontor i Växjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem är att man i dagsläget ofta fysiskt måste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begränsar arbetet då personer som inte befinner sig på samma kontor inte kan använda utrustningen.

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik.

Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden.Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan.Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen.Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ?grön exteriör? som kommunicerar miljöarbetet.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Ericsson AB i Borås är en del av Business Unit Transmission & Transport Networks (BTTN), en affärsenhet inom Ericssonkoncernen. Enheten tillverkar och tillhandahåller trådlösa och optiska transmissionssystem. På grund av häftiga marknadssvängningar, som stundtals genererar så pass hög orderinläggning att vissa underleverantörer har svårigheter att leverera enligt överkommelse, uppstår materialbrist och leveransförseningar. Denna omständighet och det faktum att vissa kunder inte tillhandahåller Ericsson några prognoser, leder till omfattande omplaneringar som i sin tur medför extra arbete som inte tillför kunden något mervärde. Syftet med examensarbetet har därför varit att kartlägga kundorderprocessen samt huvudplaneringens arbetsrutiner för att sedan analysera och framställa eventuella förbättringsförslag för att reducera antalet omplaneringar.

På uppdrag av Volvo Lastvagnar har detta examensarbete genomförts under våren 2013 för att undersöka potentialer av energibesparande åtgärder i måleriet. Syftet med uppdraget var att utveckla en energimodell över måleriet i byggnad UD, där användaren kan testa olika driftparametrar för att se måleriets potentiella besparingar ur en ekonomisk och energimässig synvinkel. Energimodellen byggdes i Microsoft Excel och arbetet innefattar tydliga redogörelser över de energikrävande processerna, samt över de data som ligger till grund för modellens beräkningar. Data över 2012 års driftsituation har använts som grunddata i modellen och analyser av dessa tyder på att stora energibesparande åtgärder är möjliga.De lastbilshytter som lackeras i Line 3 är de i särklass dyraste, då Line 3 i dagsläget används väldigt ineffektivt. Av den maximala kapaciteten på 12,9 hytter per timme, använder Line 3 endast mellan 8 % och 15 %. Modelleringar visar att en reduktion av drifttiden på Line 3 från ca 95 timmar per vecka till 40 timmar per vecka skulle medföra en minskad driftkostnad på en dryg miljon kronor per år.

Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.