Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.

BakgrundI vÄrden skadas 100 000 personer per Är och cirka 3000 personer dör pÄ grund av brister. Detta motsvarar nio procent av alla patienter i sjukvÄrden i Sverige. PatientsÀkerhetskultur kan sammanfattas i hur vÄrdarens attityd och vÀrderingar ser ut ur ett sÀkerhetsperspektiv. Chefsjuksköterskan ska leda och styra vÄrdenhetens resurser pÄ ett effektivt och patientsÀkert sÀtt. Hon Àr vÄrdpersonalens nÀrmaste chef och har som uppgift att sÀkerhetsstÀlla patientsÀkerhetskulturen bland annat genom att uppmuntra sin personal till avvikelserapportering.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat nÄgra verksamma fritidspedagoger och lÀrare. Vi har Àven undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll Àr, vilket gör att fritidspedagogen ofta sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen.

I skapandet av staden har mÀnniskan möjlighet att göra om sig sjÀlv och förverkliga sitt hjÀrtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för Àr troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika lÀnge som staden i sig. Genom historien har privat Àgande och andra samhÀlleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet stÀder vÀrlden över blivit en populÀr metod för att förbÀttra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, frÀmst medborgarna, förÀndrar sitt nÀromrÄde med smÄskaliga förbÀttringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism Àr, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa hur sjuksköterskan utifrÄn forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vÀgleda HIV-smittade mammor i U-lÀnder om amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring frÄn mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar Àven till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och amning mellan mÀn och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frÄnWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första mÄnader samt amning Àven för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen nÄr inte alla. De som inte har tillgÄng till medicinsk behandling kan rÀddas genom rÀtt omvÄrdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad pÄ 23 vetenskapliga artiklar.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

This report describes the process of developing a user-friendly and responsive archive website. The website is a Hi-fi prototype and was created for the company JG Communications, to serve as an archive for their customers? style guidelines. To create this website I have used HTML5 and CSS3 to make it responsive for various computer screens. I have also used PHP and some JavaScript to make some of the functions and Adobe Photoshop and Illustrator to make design elements for the prototype.

Syfte med denna uppsats var att jÀmföra vad tidigare forskning sÀger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebÀr för dem. SÀrskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie av forskning gÀllande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes pÄ en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 Är och ungdom 13-18 Är. Resultatet visade att förhandsbedömningar kÀnnetecknas av en helhetsbedömning dÀr familjen sÀtts i fokus av socialsekreterarna.

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvÄrdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samrÄd med patient och nÀrstÄende identifiera perioperativa vÄrdbehov, upprÀtta en omvÄrdnadsplan, leda och utvÀrdera omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid all vÄrd av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska bÄde muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvÀrdera den perioperativa vÄrden. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

HÄllbar utveckling Àr ett Àmne som Àr pÄ frammarsch vilket mÄnga företag har uppmÀrksammat. DÄ företag och organisationer orsakar miljöförstöring Àr det Àven de som kan pÄverka och förbÀttra problemen genom att jobba med just hÄllbarhetsfrÄgor. Att jobba med hÄllbarhetsfrÄgor kan ge grund för en hÄllbarhetsredovisning vilket Àr till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som pÄverkar miljön. HÄllbarhetsredovisningar kan Àven hjÀlpa företaget internt genom att visa de anstÀllda vad förÀndringarna faktiskt har Ästadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hÄllbarhet. Global Report Initiative (GRI) Àr den mest erkÀnda organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hÄllbarhetsredovisning ska upprÀttas. Det har dock uppdagats att det finns svÄrigheter för intressenter att jÀmföra olika företags hÄllbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gÀllande vad som rapporteras.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och mÄnga av de begrÀnsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte lÀngre. PÄ SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara pÄ nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istÀllet för att komplettera dem och att det Àr svÄrt att fÄ grafik och filmat material att skapa ett sammanhÀngande flöde. SVT söker dÀrför efter alternativa sÀtt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik pÄ, bÄde för att förbÀttra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara pÄ de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv Àr mÄnga, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att mÀnniskor har begrÀnsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Utbudet av dieter och hÀlsobudskap finns idag överallt. Oavsett om syftet Àr att gÄ ner i vikt för att minska framtida hÀlsorisker eller för att optimera kosten inför en tÀvling, sÄ finns det information, rÄd och riktlinjer i överflöd. En av de senaste trenderna i USA Àr att utesluta vete i kosten.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse i varför elitidrottare, utan konstaterad födoÀmnesallergi, vÀljer bort vete ur kosten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elitidrottare pÄ landslagsnivÄ inom tre olika sporter. Materialet tematiserades och analyserades.De intervjuade elitidrottarna ansÄg att konsumtion av vete har en negativ inverkan pÄ deras idrottsliga prestationer.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.