Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Postoperativa infektioner Àr ett utbrett problem inte bara i Sverige utan Àven runt om i vÀrlden och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vÄrdrelaterade infektioner. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens insatser Àr av stor vikt nÀr vi idag har fÄtt en ökad medvetenhet om att postoperativa sÄrinfektioner kan förebyggas och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ kraven pÄ en god vÄrd.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sÄrinfektioner. Examensarbetet Àr en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudomrÄden och nio underomrÄden. De fyra huvudomrÄdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vÄrd samt bristen pÄ följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

LivförsÀkringsbranschen har Äsamkats bristande förtroende frÄn deras försÀkringstagare och samhÀllet i stort de senaste Ären. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstÄr. Anledningen till att denna problematik Àr viktig att belysa Àr att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försÀkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieÀgare. Den 1 juli 2004 infördes en lagÀndring som innebÀr att livbolagens styrelse ska faststÀlla riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats Àmnar undersöka och öka förstÄelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen Àr utformade i livbolagen för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Sociala medier som exempelvis bloggar, nÀtverk och bild- och filmdelningstjÀnster Àr relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populÀra webbtjÀnsterna har lett till att bÄde svenska och internationella museer idag efterfrÄgar riktlinjer om hur de skall anvÀnda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att utarbeta rÄd och riktlinjer om hur museer kan anvÀnda och verka i sociala medier. Syftet Àr Àven att presentera hur rÄden och riktlinjerna kan anvÀndas av tvÄ nya museer som planeras i FisksÀtra.Jag gjorde en undersökning om tvÄ internationella museer som redan har verkat pÄ den sociala webben under ett par Är och blivit omtalade för sina framgÄngsrika bruk av sociala webbtjÀnster. Med utgÄngspunkt i Àmnet informationsdesign avgrÀnsades undersökningen till aspekter som Àr typiska att studera inom Àmnet: kontexters pÄverkan pÄ mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgÀnglighetsaspekter som informationens lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag frÀmst lyckade exempel men Àven nÄgra mindre lyckade pÄ museernas bruk av sociala medier.En gemensam nÀmnare för slutsatserna var att relationen till anvÀndarna spelar en central roll för museets framgÄng i sociala medier.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgÄr ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. DÄ vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillrÀckligt pÄ grund av kort lagringstid ger det goda förhÄllanden för bakterier att överleva. Författarna har dÀrför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade pÄ opastöriserad mjölk. Vi har Àven beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att faststÀlla ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har anvÀnt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inlÀggning av perifer venkateter, följde gÀllande riktlinjer frÄn Handbok för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inlÀggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen Àgde rum pÄ en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal omrÄden, resultatet pÄ dessa kunde bli ja eller nej, dÀr ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/Àldre och mÀn/kvinnor, inga skillnader pÄfanns.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstÄr nÀr en person pÄ grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrÄn sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primÀrvÄrdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrÄgade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav mÄnga hÀrrörde frÄnresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist pÄvidareutbildning, standardiserade interventioner och begrÀnsadebehandlingstider var exempel pÄ orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gÄ emot riktlinjer, föra fram sin Äsiktsamt att inta ett öppet förhÄllningssÀtt gentemot patienten kring de rÄdandebegrÀnsningarna..

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion pĂ„verkar elevers vakenhet i skolan. LitteraturgenomgĂ„ngen behandlar aktuella rön kring nĂ€ringslĂ€ra, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrĂ„gan behandlas. I en enkĂ€tundersökning bland 35 sjĂ€tteklassare kartlĂ€ggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkĂ€tanalys, dĂ€r det framgĂ„r att kost och motion kan pĂ„verka elevernas vakenhet i skolan.

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.