Syftet var att beskriva arbetstillfredsstÀllelsen hos intensivvÄrdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förÀndrats senaste Äret. Syftet var vidare att se om skillnader förelÄg i arbetstillfredsstÀllelsen mellan intensivvÄrdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. EnkÀter testade gÀllande validitet och reliabilitet för arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes i studien.ArbetstillfredsstÀllelsen var genomgÄende hög, intensivvÄrdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) Àr ett barn som föds fram och inte andas ellervisar nÄgra livstecken efter 22 fullgÄngna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvÄrdpersonalens omvÄrdnadsÄtgÀrder var avgörande för de drabbade förÀldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvÄrdnadsÄtgÀrder fanns beskrivnai PM/VÄrdprogram pÄ Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i sÄ fall vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder som beskrevs. Syftet var ocksÄ att jÀmföra beskrivnaomvÄrdnadsÄtgÀrder i PM/VÄrdprogram med aktuell forskning inom omrÄdet. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.

Syftet med studien var att via distriktssköterskors berÀttelser undersöka hur BVC sköterskan upptÀcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka ÄtgÀrder som vidtas i arbetet med barn dÀr misshandel misstÀnktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats dÀr Ätta BVC sköterskor frÄn olika hÀlsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan anvÀnde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkÀnsla för att upptÀcka barnmisshandel.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Företag anvÀnder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjÀnster anpassade för enskilda affÀrsomrÄden. Möjligheten att anvÀnda sig av olika leverantörer för olika moduler stÀller högre krav pÄ integration. Ett produktionssystem mÄste kunna kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvÄra företags möjligheter att anvÀnda sig av den modul som Àr bÀst lÀmpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svÄrt att anvÀnda sig av olika leverantörer.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

Efter att jag sjÀlv har arbetat inom Àldreomsorgen och ofta reagerat pÄ vad jag sÄg som en ojÀmn fördelning kring vem som fÄr bo kvar hemma och vem som fÄr möjlighet till sÀrskilt boende, vÀcktes jag av tanken kring hur jÀmstÀlldhetsarbetet i ÀldrevÄrden ser ut. Ses de Àldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvÀnda sÀllan sker? Att granska Àldreomsorgen och dess bistÄndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbÀttra de Àldres livssituation men Àven för att förbereda Àldreomsorgen pÄ de förÀndringar som mÄste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för bistÄndsbedömning av Àldres rÀtt till vÄrd och omsorg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegÄngar som genomsyrar dem, för att fÄ kunskap om den verklighetssyn kring Àldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjÀlp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Denna fallstudie syftar till att framhÀva synsÀtt och eventuella erfarenheter om modersmÄlsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnÄ styrdokumentens mÄl och riktlinjer. Empirin har insamlats frÄn tvÄ lÀrare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmÄlslÀrare och en projektledare pÄ Skolkontoret i en kommun.Informanternas förhÄllningssÀtt till modersmÄlet och modersmÄlsstödet Àr positivt. ModersmÄlet Àr av vÀrde bÄde för barnens sprÄkutveckling pÄ bÄda sprÄken och stÀrker identiteten. Ett gott modersmÄlsstöd i förskoleklassverksamheten Àr dÀrför av betydelse för barns förstÄelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flersprÄkig personal eller modersmÄlslÀrare försvÄrar arbetet, vilket i stor del pÄverkas av ekonomin.