Bakgrund och problem: MÀnniskor i dagens samhÀlle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrÄn de produkter och tjÀnster de anvÀnder kommer ifrÄn. Begreppet hÄllbarhetsredovisning har dÀrför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen mÄste följa GRIs riktlinjer frÄn och med Är 2008. HÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀngre frivilligt för de statligt Àgda företagen, utan de mÄste i Ärsredovisningarna utarbeta rapporter dÀr informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men Àr kravet nödvÀndig för att fÄ företagen att redovisa dessa omrÄden, eller finns det andra pÄtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förÀndringar i de statliga företagens hÄllbarhetsredovisning beror pÄ?Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga förÀndringar i tvÄ statliga företag samt tvÄ privatÀgda företag.

Bakgrund: UngefÀr hÀlften av alla vuxna som vÄrdas pÄ sjukhus erhÄller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen Àr tromboflebit och den allvarligast Àr infektion. I Sverige Àr det sjuksköterskan som ansvarar för insÀttning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. OmvÄrdnaden vid handhavande av PVK Àr eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper Àr uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Under de senaste decennierna har det blivit allt populÀrare att organisera olika typer av verk­samheter i team. VÄr avsikt med detta examensarbete var att skapa en förstÄelse för vad ett team Àr, nÀr team Àr det bÀsta arbetssÀttet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strÀvan att skapa ett vÀl fungerande team. I vÄr empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. VÄra resultat visar att det finns mÄnga faktorer som bör tas i beaktande dÄ man organiserar verksamheten i team.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att studera trÀningsmÀngd och social nÀrmiljön hos landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna tretton till femton Är av bÄda könen, och undersöka hur vÀl trÀningsmÀngden överensstÀmmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. FrÄgestÀllningarna som ska besvara syftet Àr: 1)Hur mycket tennis trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tÀvlar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhÄllande, sociala agenter samt föreningsmiljö?MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar valdes en enkÀtförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna 13-15 av bÄda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent.

I mitt arbete har jag studerat klarsprÄk och retorik i myndighetstexter och avgrÀnsat studien till informationsbroschyren VÀlkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande fÄr med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det Àr ett informationsmaterial som alla arbetssökande fÄr, oavsett vilken Älder eller vilka behov och förutsÀttningar de har. Syftet med min studie Àr dÀrför att frÀmja lÀsbarhet och lÀsvÀrde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till mÄlgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 Är. I min studie har jag anvÀnt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten pÄverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur lÀsbar den Àr för mÄlgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhÄller sig till informationsmaterialet.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömÀssigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck pÄ företag att redovisa verksamhetens hÄllbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hÄllbarhetsredovisning frÄn GRI (Global Reporting Initiative) Àr avsikten att företag i olika branscher ska kunna jÀmföra sina hÄllbarhetsredovisningar. I hÄllbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnÄtt, i förhÄllande till de Ätaganden, strategier och hÄllbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen krÀver dÀrmed mycket information. Detta gör Àven att redovisningen kan anvÀndas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hÄllbarhetsarbete.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

Ålderns pĂ„verkan vid behovsbedömning gĂ€llande insatsen sĂ€rskilt boende Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Den forskning som finns har störts fokus pĂ„ andra pĂ„verkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie Ă€r att, utifrĂ„n bistĂ„ndshandlĂ€ggares uppfattningar, förestĂ€llningar och Ă„sikter, analysera och beskriva om och i sĂ„dant fall hur faktorer som Ă„lder pĂ„verkar bedömningen gĂ€llande bistĂ„nd i form av sĂ€rskilt boende.Studien utgĂ„r ifrĂ„n teoretiska begrepp, vilka Ă€r, Ă„lderism, grĂ€srotsbyrĂ„krat och intersektionalitet.  Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgĂ„r, som nĂ€mnts, frĂ„n ett bistĂ„ndshandlĂ€ggarperspektiv och deras uttalanden visar pĂ„ att Ă„lder kan ha bĂ„de en positiv och negativ pĂ„verkan för brukaren vid behovsbedömning.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och Ängest kan bidra till att smÀrtupplevelsen förstÀrks. Vid omvÄrdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. UtifrÄn ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smÀrta, identifiera patientens behov av lindring samt utvÀrdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte Àr att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma, lindra och utvÀrdera postoperativ smÀrta hos nyopererade patienter.

Definitionen av en amningsbh Àr en bh dÀr bröstet lÀtt kan tillgÀngliggöras för barnet vid amning, till exempel med en öppningsbar kupa. Vidare stÀlls det höga krav pÄ att amningsbh:n ska vara anpassad för den moderna mammans livsstil och samtidigt ta till hÀnsyn de komplikationer som kan uppstÄ vid amning. Hos ett svenskt modeföretag, vilket studien riktar sig till, finns det ett behov av att vidareutveckla sitt sortiment av amningsbh. Syftet med studien Àr att granska vilka krav en amningsbh ska uppfylla, samt hur kraven ska uppfyllas. Dessa riktlinjer ska sedan sammanfattas och verifieras i framtagningen av produktionsunderlag för en första prototyp.