I denna uppsats studeras den problematik som uppstår vid webbplatsöversättningför att uppnå användbarhet på nätet. Analysen bygger på teori föranvändbarhet på webben och teoriavsnittet kan man tänkas använda som malli fortsatta webbanalyser. I uppsatsen analyseras Black & Deckers engelskarespektive svenska webbplats för att komma underfund med vilka aspekter avöversättning som är viktiga att ta fasta på när det gäller text som skall publiceraspå internet eftersom denna typ av läsning skiljer sig från läsning påpapper. Resultatet visar att språkliga skillnader i skrivregler, ett språks utrymmeskravoch termernas abstraktion tycks spela stor roll för webböversättningoch den slutliga användbarheten..

There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.This study is based on a qualitative text analysis.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life..

Syftet med den är undersökningen har varit att skapa en förståelse för att kunna förklara de problem som uppstår vid en lagerflytt mellan produktion och distribution inom ett affärssystem. För att kunna uppnå syftet identifierades de teorier som skulle komma att behövas. Teorierna jämfördes med en nulägesbeskrivning på företaget för att se hur det fungerade i affärssystemet. Analyseringen utav teorierna och nuläget bidrog till att påpeka var problem kunde uppstå eller om de redan fanns inom systemet. Tack vare den analyserade informationen kunde slutligen slutsatser om rekommendationer påpekas för hur problemen skulle kunna motverkas, om inte motarbetas..

Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades..

Elevdokumentationen i skolan är omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie problematiseras texter i åtgärdsprogram.Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i åtgärdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska åtgärder som föreslås på de olika nivåerna organisations-, grupp- och individnivå.För att undersöka fältet används den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingår 18 åtgärdsprogram för årskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna är det kategoriska, där individen ses som bärare av problemen. Något som även tidigare forskning har visat. De pedagogiska åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen beskrivs i huvudsak på individnivå, även detta ligger i linje med andra studiers resultat.

Jag har studerat hur jag med hjälp av illustration, fotografi, text, färg och form kunnat hjälpa Uppsala linneanska trädgård att locka fler besökare till deras trädgårdar för att de i sin tur ska kunna inspirera de som vanligtvis inte odlar, till att börja odla själva och ha kul med mat.Detta har jag undersökt genom att formge en affischlayout till ett kommande event där jag applicerat informativa illustrationer och tagit fram två olika typer av bildmanér. Ett bildmanér som ska attrahera barn och ett som ska attrahera vuxna, och testat om hen kan kombinera dessa olika bildmanér till en informerande enhet vad det gäller kriterierna för fungerande informationsdesign..

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ?historiebruk? and legitimacy.

Abstract In the following text we analyse different perspectives in a meeting between a theatre and a visiting school class from grade six in the Swedish Primary School, in order to investigate the conditions for children?s participation and for making children?s own voices heard in professional theatres. Though it is common for Swedish theatre artists to try to understand and interpret children?s perspectives, it is rare for children to be given the opportunity to show their own perspectives in professional theatres in Sweden (Davet 2011 p. 18).

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.