Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

The purpose of this study was to look into how learners of Swedish as a second language and some teachers of the subject think and reason about the choice between Swedish or Swedish as a Second Language and literature in Swedish at upper secondary schools. Similar studies have earlier been carried out at upper secondary schools in areas dominated by immigrants while the present study has been accomplished in a small municipality with comparatively few immigrants. The study is based upon qualitative interviews which have been analysed through the socio-cultural theory regarding those artifacts, communication and that mediating second learners of Swedish and their teachers and schools are using in their choices between Swedish or Swedish as a Second Language as well as selection of literature in literature teaching.  The study also shows how learners of Swedish as a second language perceive the choice between the two options of Swedish courses at advanced upper secondary school and how their teachers look upon their choice and the information given. Furthermore we will also get to know the learners of Swedish as a second language and their teachers? view on teaching Swedish literature at advanced upper secondary B-level in Swedish.

 Sammanfattning När jag deltog i kursen Svenska som andraspråk på Karlstads universitet 2011, föreläste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken på hur det ser ut med just text och kausalitet i våra läroböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fån en lättläst text? Vad föredrar eleverna? Är lättlästa texter alltid bättre?För att skriva en lättläst text, måste man ta bort lite och lägga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som läggs till tänkte jag undersöka lite närmare.

Denna uppsats har skrivits för att visa läsaren hur ett urval av människor från Internet- och reklambranschen ser på reklamfilmens framtid på Internet. Kommer det att ske en ökning av användandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om här är den typen som är som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara är en bild innehållandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa två typer av reklamfilmer åt, eftersom båda innehåller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten av urvalet från reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrågan av filmisk reklam på Internet. Eftersom svaren från Internetbranschen var så få kan de inte representera Internetbranschen.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande:Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna?Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Vad är det som gör människor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser så är det vår strävan för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjälp av sin behovshierarki, där de mest grundläggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex självförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nå de höga nivåerna i hierarkin måste de tidigare nivåerna av behoven vara tillfredställda. Glasser har på ett praktiskt sätt tillämpat behovsteorierna i skolan med framgångsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete på att elever måste ha de grundläggande behoven tillfredställda och nått högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. Frågeställningarna som jag besvarat är dessa: Är lärare medvetna om elevers behov utifrån Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lärare elevers mänskliga behov enligt dem själva? Jag har intervjuat fem gymnasielärare för att ta reda på hur de ser på behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i så fall på vilket sätt. Det som genomsyrade svaren som lärarna gav var en stor osäkerhet; de visste inte om de tillgodosåg behoven och var inte heller riktig säkra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

AbstractTitle: Communicating Ethics ? An Analysis of Ethical Codes in Sweden?s Largest Banks( Att kommunicera etik ? en analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer)Number of pages: 49 (without enclosures)Author: Karolina SvenssonTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The main purpose it to answer the main question how Sweden?s largest banks are communicating ethics externally? This question generates a number of questions with relevance to the purpose and subject of this thesis. The ambition is to answer all of these questions in order to achieve the main purpose.Material/Method: The method used for this study is a qualitative text analysis. Applying this method is also done through using a model presented by Norman Fairclough. This model belongs to the tradition of critical discourse analysis.

The purpose of this study is to investigate how important computers are for text production in upper secondary school level, and to find out what attitudes some students have towards computers in writing classes. I have let 44 students in the Swedish gymnasium course Swedish B write an argumentative essay. Half of the group wrote using paper and pencil, and the other half used computers. The essays were graded, and the language and length of the texts were analyzed. The students also filled in a questionnaire with questions on computer aided writing classes.The results showed that the texts that were written with computers contained a significant larger amount of words and fewer spelling mistakes.

De som skriver om förorterna är ofta inte de som kommer därifrån. De har många gånger inteen's besökt en förort. Då en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor där dubbelt, då en bild av de som bor i förorten också bygg's upp. Alltså är det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Uppsatsen behandlar ?gated community? ett känt fenomen i många delar av världen och börjar även växa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen är att förstå begreppet ?gated community?. Mer specifikt undersöka och jämföra förhållandet mellan tre olika företags marknadsförings innehåll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet.