ABSTRACT:Begreppet ?våld i nära relationer? associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i enohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gådjupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så,vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligenvåra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställtsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Detta är ett självständigt arbete bestående av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet i nära samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta närmre på vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att främja användandet av museum som arena för lärande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvärldsanalys. I denna ingår en enkätundersökning, två observationer av guidade visningar, ett besök på museet med en barngrupp samt inläsning av tidigare forskning på området.Produkten är ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berättelse, tänkt att kunna användas av pedagoger och barn inför ett besök på Museum Gustavianum. Ambitionen är att materialet ska väcka upptäckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar..

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på hur kvinnor som drabbats av postnatal depression upplevde bemötandet från vården under graviditeten, efter förlossningen och inom psykiatrin. Postnatal depression har blivit vanligare att prata högt om på senare tid och många studier görs på området. Denna studie baserades på data ifrån fyra kvinnor som fått svara på öppna, strukturerade frågeformulär där frågorna formulerades utifrån fem utvalda teman. Det material som samlats in tolkades sedan i enlighet med valda teman. Resultatet visar att det finns ett missöje riktat mot främst förlossningsvården, speciellt vad gäller erbjudadet av emotionellt stöd under tiden på förlossningsavdelningen.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a.