Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

Bakgrund: Personer över 80 år har ökat med nästan 22 % under åren 1992 ? 2005. Under samma tid har vårdplatserna inom hela akutsjukvården nästan halverats. Detta har lett till ökat vårdbehov och större belastning på framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primärvården och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inläggningar sker ofta runtom i Europa.Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar på ett sjukhus i Sverige.Metod: Studien genomfördes under 2007 på en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Att man gör verksamhetsprocesser körbara innebär att man exekverar modellerade processer och förvandlar processerna till ett levande arbetsflöde. För att använda körbara processer i verksamheten behöver man först kartlägga och modellera verksamhetens processer, vilket lämpligast gör enligt metoden Business Process Management.Tre vanliga processrelaterade problem är långa ledtider, dålig följsamhet av fastställda arbetssätt och regelverk samt bristfällig kontroll över hur arbetet fortskrider. Syftet med B-uppsatsen är att undersöka vilken effekt användande av körbara processer får på verksamheten.För uppsatsen har en kvantitativ inriktad forskning tillämpats. Empirisk data har samlats in genom en riktad enkätundersökning till medlemmar i LinkedIn-gruppen ?Processorientering i praktiken?.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En- satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur. Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna.

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hårdnande konkurrens. Därutöver sker en snabb utveckling av nya tjänster och produkter. TeliaSonera står enligt dem själva inför en mängd utmaningar. Dessa utmaningar är att konkurrensen fortsätter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera själva kommer deras kunder att efterfråga tjänster som skapar värde och är enkla att använda, framför efterfrågan på ny teknik.

I dagens samhälle råder det ofta en bristande kunskap hos butikspersonal gällande textila material, och de har ofta problem med att besvara kundernas frågor gällande exempelvis krympning, fällning eller tvättråd. För att en butik ska kunna utmärka sig från e-handeln är det av största vikt att personalen är experter på dessa frågor. Syftet med examensarbetet är att undersöka om den textila materialkunskapen hos butikspersonal är tillräckligt god för att matcha kundens förväntningar. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning, samt egna undersökningar. Vi har utformat och genomfört två olika enkäter, en riktad till butikspersonal och en till kunder, samt genomfört en deltagande observation i butik.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vård. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vård är en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och därmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmåga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrån den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård beskriver sin yrkesroll.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna?I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.