Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna.

Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid livsuppehållande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har använts. telefonintervjuer gjordes med 23 närstående under perioden februari-juni månad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanaly. efter analys av insamlat material utvanns två kategorier: positiva och negativa känslor och kunnig och trevlig personal.

Bakgrund: Nacksmärta är ett vanligt förekommande problem i Sverige och utgör en stor kostnad för samhället. En mängd sjukgymnastiska behandlingsmetoder för nacksmärta finns men effekten av dessa är oklar. Ett flertal studier har visat en nedsatt muskelfunktion hos personer med nacksmärta. Nyare forskning har därför inriktats mot träning av nackmuskulaturen som behandling av nacksmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga när man inom sjukgymnastisk behandling använder sig av specifik nackmuskelträning samt vilka effekter detta har på nacksmärta.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.

Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV.

Stress är nu ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Många lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär. En ökande andel av patienter som söker vård hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som används för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär.

Skador på senor är vanligt förekommande hos både idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder används vid tendinopatier. Tvära friktioner är en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrätt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvära friktioner är att behandlingen stimulerar till en naturlig läkningsprocess i vävnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vävnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa evidensen för behandling med tvära friktioner vid tendinopatier.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse..

Den temporomandibulära leden (TMJ) är den led som vi använder mest i vår kropp. Vi använder den när vi pratar, tuggar mat och när vi sväljer. TMJ är sammankopplad till närliggande anatomiska strukturer så som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och påverkas av dålig postural hållning. RDC/TMD är den mest använda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ är fyra gånger vanligare bland kvinnor än män.