Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs. Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre.

Polisen har under de senaste decennierna genomgått ett flertal förändringar i sin organisation och från 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stället på ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbättrade resultat. Denna kommitté fick namnet Polisorganisationskommittén och de lämnade den 31 mars 2012 in ett betänkande, vid namnet En svensk sammanhållen polis (SOU 2012:13) som innehåller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie är därmed att analysera detta betänkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga några bakomliggande koncept och idéer till uppkomsten av förslaget. För att få svar på syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus på en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats.

Att poliser blir utsatta för hot i tjänsten är inte ovanligt. Undersökningar visar att vi som nyutexaminerade unga poliser löper större risk för att bli utsatta för hot (SCB, 2003). Därför ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur bland annat polismyndigheten i Västra Götaland hanterar dessa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsgivaren hjälper poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Vi vill även ge en lättillgänglig och överskådligt bild över vad som händer när en polis blir hotad i tjänsten i Västra Götaland respektive Västerbotten.

Titel                                   ?Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register? Petra StenkulaEn fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte             Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod          Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat        Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory.

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa.

Då den senaste tidens våld och hot mot polisen ökat i vårt samhälle har vi valt att titta lite närmare på vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjänstevapen cirka 30-40 gånger per år. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillämpning av ett icke dödligt våld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute på remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS.

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt.

Det finnas olika orsaker till varför organisationer väljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de uträttar något med deras verksamhet det vill säga att de är rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer är detta vanligt då man vill få mer resurser från statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan år 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benämnts polisens resultatredovisning (PRR).

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONSyftet med min uppsats var att undersöka vad som händer när en utomstående grupp kommer in i en organisation, genom att undersöka hur civila utredare upplever sin ställning inom polisen ställt i relation till anställda med polisutbildning. I detta avsnitt kommer jag att besvara på mina frågeställningar som är; hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen, vad som kan förklara civila utredares upplevelser och möjliga positionsbestämningar i polisorganisationen samt om deras upplevelser och möjliga förklaringar kan förstås i relation till professionella strategier. Hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen?De intervjuade civila utredarna upplever att de har en lägre ställning än poliser i organisationen eftersom de saknar polisutbildning. Den tydligaste markören för deras upplevda status är att de inte tjänar lika mycket som sina poliskollegor som jobbar med samma sak.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal.I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ?hektiska? och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag.En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida.

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande.