Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer.

Har du någon gång brutit mot gällande lagstiftning som en polis uppmärksammat men ändå valt att inte rapportera dig för? Efteråt så har du kanske ställt dig frågan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har använt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att själva fria eller fälla. Vad var det då som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det på vilken sida av sängen som polismannen vaknade på eller vad? Svaret på varför just du fick rapporteftergift går inte att hitta i vår rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.

År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksäkerhetsstrateg på uppdrag av regeringen. I strategin framhävde ett antal punkter som ansåg vara prioriterade för att komma till rätta med trafiksäkerheten Denna strategi omarbetades och år 2006 kom en ny upplaga, där en viktig skillnad var att det årlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den här rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förändrat arbetssättet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras på intervjuer med fyra poliser från en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten ä att hastighetsövervakning ar ett prioriterat område i arbetet och det ofta sker med hjälp av civila videobilar.

Poliser är mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller våld. Det ligger även i arbetets natur att risken är högre att drabbas av hot eller våld. Detta gäller inte bara under arbetstid, utan även på fritiden. Att försöka skapa en förståelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas från arbetsgivaren är därför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ställer krav på arbetsgivaren när någon har blivit utsatt för hot eller våld.

Inom polisen idag finns det cirka 430 stycken tjänstehundar. De flesta av dessa är så kallade ÖVS-hundar som används inom utryckningsverk-samheten. Problemet inom polisen idag är att få fram hundar som fungerar i tjänst och det är därför vi har valt att göra detta arbete. Vi har genomfört vårt arbete genom att ta del av en utredning, tidningsartiklar och föreskrifter från Rikspolisstyrelsen samt hållit ett flertal intervjuer. Hundrekrytering ser inte likadan ut mellan myndigheterna, det beror på att den ekonomiska satsningen är olika.

Stöld och snatteri är tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens åttonde kapitel. Stöld är kapitlets huvudbrott och snatteri är en ringa form av stöld. Båda dessa brott har tre gemensamma rekvisit som måste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa rekvisit är olovligt tagande, tillägnelseuppsåt samt att det ska innebära en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sätt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara närmare vilka sätt som finns och när de olika sätten är tillämpbara.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

Under 1900-talet inträffade det såväl nationellt som internationellt en rad händelser som har kommit att påverka vad som idag är att betrakta som säkerhet. Vårt samhällsklimat har gått från att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstå olyckor och katastrofer. Denna studie är en genomgång av hur det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt med fokusering på polismyndigheternas roll. Syftet är att åskådliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) ställt på polismyndigheternas förmåga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktär det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller explosiva händelser samt att granska hur pass långt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.

Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

I denna uppsats har vi mätt produktionseffektiviteten vid Sveriges 21 polismyndigheter i syfte att identifiera vilka polismyndigheter som är relativt mest produktiva. Vidare har vi beräknat hur stor förbättringspotentialen är för de polismyndigheter som är improduktiva. Beräkningarna grundar sig på Data Envelopment Analysis (DEA), en metod som används i syfte att beräkna den relativa produktionseffektiviteten. Metoden tillåter multipla variabler vilket möjliggör en analys av flervalsproduktion, d.v.s. en analys av enheter som producerar flera prestationer (outputs) med hjälp av flera insatsfaktorer (inputs).

Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan användas för att skapa en ?virtuell brottsplats?. Syftet är att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lämpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rättsliga processer, med beaktande av de speciella krav som ställs.Arbetet innehåller två huvuddelar där den första delens utgångspunkt är vad som går att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgänglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag på en metod som kan användas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. Därför har det också genomförts utvärderingar och tester på befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bäst.

Gränsöverskridande brottslighet i Haparanda och Torneå ställer stora krav på det polisiära samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbättras och därför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagändringsförslag som ska underlätta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagändringsförslag. Syftet med detta arbete är att beskriva de polisiära samarbetsformer som finns idag mellan polisområdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget från RPS.

Studiens syfte är att undersöka hur poliser i yttre tjänst i Bodens kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare syftar studien till att undersöka vilka stödfunktioner det finns inom Polismyndigheten för att hantera störningar i den psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts, och sex intervjuer med poliser i yttre tjänst har genomförts. Den teori som använts handlar främst om vikten av socialt stöd.Psykosocial arbetsmiljö är ett samspel mellan olika sociala och psykiska faktorer och är av betydelse för hur man mår på arbetet. Brister i denna kan leda till att den enskilda individen blir utarbetad.

Mot bakgrund av mängden brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling få en allt större betydelse i den framtida brottbekämpningen. Att ungdomar tidigt lär sig att själva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror på, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgång skapats för att motverka t.ex. mobbing (nätverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar utvecklingen.