DÄ en mÀnniska drabbas av en kris kan utomstÄende hjÀlp krÀvas för att hantera och bearbeta de existentiella frÄgor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hÀlsa Àr vÄld i nÀra relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med vÄldsutsatta kvinnor pÄ kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frÄgor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt utrymmet för dessa frÄgor i stödsamtal bidrar till ett ökat vÀlmÄende för kvinnor utsatta för mÀns vÄld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.

The purpose of this study is to find out how the non-governmental shelters for battered women identify themselves in context of their dependence and cooperation with the municipality. Their legitimacy is also investigated which is based on, along with identity, key concepts of the neoinstitutional organization theory. The mutual dependency between these two actors is problematized along with the question of who is responsible for assisting the battered women, and who takes on the responsibilities for them. The empirical result that is analyzed was gathered through three qualitative semi structured interviews with employed personnel at three different battered women?s shelters in three different municipalities in Sweden.

CivilsamhÀllet, bestÄende av en mÀngd ideella organisationer med social inriktning, Àr idag ett högst aktuellt forskningsomrÄde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna Àr en del av civilsamhÀllet och en vÀxande rörelse, sedan den första sÄg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hÀlsa skiljer sig anmÀrkningsvÀrt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvÀr och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket Àr nÄgra anledningar till tjejjourernas existens. Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser pÄ tjejjourers funktion och villkor.

I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott.  Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

BÄde nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor Àr enextra utsatt grupp i samhÀllet dÄ de mÄnga gÄnger exkluderas frÄn sina mÀnskligarÀttigheter. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i VÀstra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hÀnsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit reda pÄ hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanstÀllda pÄ kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjÀnstenfÄr som konsekvens att papperslösa kvinnor mÄnga gÄnger exkluderas frÄn deskyddade boendena.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller nÀr det kommer tillvÄldi nÀra relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestÄtt av Ätta kvinnojourer och Ätta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det Àr Ätta av varje Àr attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys pÄ.TvÄfrÄgestÀllningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare pÄ de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I sÄ fall hur? (2) RÄder det nÄgon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och mÀn som offer och förövare? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Uppsatsen utgÄr vidare frÄn debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar pÄ att kvinno-och mansjourernaförhÄller sig till enasymmetrisk linje, det vill sÀga mannen som den huvudsakliga vÄldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vÀnder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga vÄldet, och de framstÀller mÀn och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific.

Hedersrelaterat vÄld har inga grÀnser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat vÄld existerar vÀrlden runt, Àven i Sverige. Mordet pÄ Fadime Sahindal fick internationell uppmÀrksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som lÀnge försökte förneka vÄldets existens i vÄrt avlÄnga jÀmstÀllda land. Hedersrelaterat vÄld Àr en kategori av vÄld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vÀgrar att infinna sig i familjens eller slÀktens normer och regler.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare pÄ Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet Àr en sÀrskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade frÄn början utan myndighetsutövning, men Àr numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frÄgor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme pÄverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur jourkvinnor pÄ tvÄ kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta fÄr för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra omrÄden: samtal, de hjÀlpsökande, grÀnser samt professionell och icke professionell.

This paper aimed to investigate to what extent there is an age cut-off for teenage boys in the women?s shelters of Sweden and how a possible cut-off is described and maintained. This occurrence has not been investigated earlier to a large extent, which emphasizes the importance of this paper. A mixed strategy was used to cover both the frequency as well as the explanations to the age cut-off. The quantitative survey was sent to all women?s shelters in Sweden and the result showed that 56 % of the shelters had an age cut-off for teenage boys from 12 years of age and above.

Problemet i den hÀr studien handlar om att kvinnor som befinner sig i vÄldsrelationer ofta Àr isolerade och dÀrför utreds internetforumet som en alternativ kommunikationsvÀg. En kvalitativ innehÄllsanalys av Tuvaforum.se och Familjeliv.se har fungerat material tillsammans med kvalitativa djupintervjuer med tvÄ kvinnliga respondenter som sjÀlva har befunnit sig i vÄldsrelationer. Eva Lundgrens (2004) teori om vÄldets internalisering kopplas till uppsatsens empiri för att kunna förklara hur isoleringen ser ut. Respondenterna förklarar hur en vÄldssituation kan se ut i verkliga livet vilket kopplas till de berÀttelser som förmedlas pÄ Tuvaforum.se och Familjeliv.se. NÀtverkandets kommunikativa aspekt utreds för att ge en bild av hur internetforumet kan fungera som arena för utbyte.

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.