I den kommunala fysiska planeringen ingÄr det att planera för riksintressen vilka Àr sÀrskilda omrÄden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid dÄ det inte fanns bostadsbrist i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. DÄ situationen ser annorlunda ut idag har frÄgan vÀckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas vÀrden och exploatering av bostÀder vÀckte vÄrt intresse.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka huruvida riksintressena för naturvÄrd, friluftsliv, kulturmiljövÄrd samt omrÄden under 4 kap. miljöbalken stÄr i konflikt med bostadsbyggande och sÄledes Àr ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för Ärskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat pÄ att undersöka om lokala mÄl för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolÀmnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lÀrares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas Àven. Metoden som har lett till resultaten Àr en enkÀtundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar frÄn lÀrare verksamma i Ärskurs 1-6 frÄn 18 kommuner. För att ge rÀttvisa Ät studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man lÀser resultaten.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.

Arvidsjaur Àr en tÀtort med Ärlig tillvÀxt och Àr av denna anledning i behov av förtÀtning av bostadsbestÄndet. BÄthusviken Àr en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning Àr ett vÀlkÀnt omrÄde för bland annat sitt fiskevatten men ocksÄ för den biltestanlÀggning som finns dÀr. Idag finns det bebyggelse i BÄthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen Àr av varierande kvalité.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

LÀroplaner har lÀnge vÀglett kring skolans utlÀrning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehÄll, kunskapskrav och ungefÀrliga mÄtt kring vad som ska prioriteras inom det specifika Àmnet. De senaste upplagorna av lÀroplanerna för sÄvÀl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhÄllande till tidigare lÀroplaner. Skolverket önskar dÀrmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan pÄ barns utveckling, koncentrationsförmÄga och vÀlbefinnande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som pÄverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans nÀrmiljö, organisation och ekonomi Àr faktorer som pÄ olika sÀtt Àr av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svÄrare att identifiera men som ocksÄ pÄverkar om och pÄ vilket sÀtt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur idrottslÀrare tolkar och tÀnker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i Àmnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka vÀrden som lyfts fram, vilket Àr nÄgot som kan avslöja hur man ser pÄ friluftslivet och dess roll i skolan, har jag anvÀnt ett kvalitativt arbetssÀtt och gjort intervjuer.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Ă„r upplever friluftslivsundervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive pĂ„ landsbygd. Följande frĂ„gestĂ€llningar har anvĂ€nts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad fĂ„r de lĂ€ra sig? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingĂ„r? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever frĂ„n en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa pĂ„ respektive skola?MetodTvĂ„ intervjuer, sĂ„ kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever frĂ„n en landsbygdsskola respektive tre elever frĂ„n en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever gĂ„r i Ă„r nio pĂ„ kommunala grundskolor. Även de bĂ„da skolornas arbetsplan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har granskats.

Syftet med uppsatsen Àmnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvÀndning. Fördjupningen i Àmnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys Àr gjord av hur lÀnsstyrelsen i VÀsterbotten anvÀnt sig av policyverktyget dÄ fallen om de oförenliga riksintressena gruvnÀring och rennÀring skulle vÀrderas emot varandra i omrÄdena kring RönnbÀcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun.Studien undersöker de svÄrigheter som kan uppstÄ i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, nÀr tvÄ riksintressen vill anvÀnda samma markomrÄden och dÀr ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i tvÄ fall, i RönnbÀcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som stÀlls i dagens samhÀlle. Utöver detta sÄ lyfts slutligen problemet om urfolksrÀttigheter att bedriva sin traditionella nÀring, som i detta fall strider mot tillÀmpningen av riksintressen..

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.