Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgÄngspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie anvÀnts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berÀttelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap Àr en process som hela tiden Àr förÀnderlig. Narrativitet lÀses olika beroende pÄ vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB TipstjÀnst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Àr de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanlÀggningar. Perioden som undersöks Àr 1935-1938. Under dessa fyra Är betalades pengar som idag motsvarar en kvarts miljard ut till olika anlÀggningar. Anledningen till detta Àr att de första pengarna betalades ut 1935 och nÀr andra vÀrldskriget startade 1939 ströps anslagen.

The title of this thesis is ?Accessible Landscape - boardwalks in nature areas?. The main purpose of this thesis is to show how you can increase the accessibility for disabled people by constructing boardwalks in nature areas. The platform for the thesis is a study of litterature on boardwalks, accessibility and disabilities. After defining these terms I made three excursions to three different locations in the south of Sweden. During the excursions I evaluated the boardwalks situated in each of the areas through preferences such as the construction of the boardwalk, its design and the accessibility. After the excursions I interviewed managers of the areas I visited, and people working with disability questions in the municipalities where the excursions took place. To know how to make a boardwalk accessible you need to have knowledge about certain concepts, rules and recommendations. My thesis deals with aspects such as: *Accessibility *Disability *Rules and recommendations when building boardwalks *Real life - evaluation from the excursions and interviews with the managers The result shows that accessibility is a hot topic in Sweden and a lot of improvement is being done with fi nancial support from the European Union.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Detta arbete tar upp begreppen etik och moral samt hur etiska teorier kan anvĂ€ndas för att analysera ett visst handlande. BĂ„de generella etiska teorier samt en etisk modell/teori, kopplade till arbetet som offentlig tjĂ€nsteman, tas upp för att se pĂ„ fallstudien ur ett etiskt perspektiv. Fallstudien Ă€r en hĂ€ndelse som utspelade sig pĂ„ Gotland under sommaren 2009. Det var ingen vanlig storm som drabbade ön i Östersjön utan en vĂ€ldigt intensiv ?mediastorm?.DĂ„varande landshövding Marianne Samuelsson och storföretagaren Max Hansson var de tvĂ„ huvudaktörerna.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

Examensarbetet beskriver den designprocess som genomförts under utvecklingen av en vardagsryggsÀck för friluftsföretaget Haglöfs Scandinavia AB. MÄlet med ryggsÀcken har varit att det ska vara en produkt som tilltalar mÄlgruppen stilmedvetna, yngre mÀnniskor med friluftsintresse. Den ska ha en tilltalande design och innehÄlla funktioner som underlÀttar en vardag med skola, arbete och till trÀning. Syftet med projektet var att komplettera tidigare kunskaper inom produktutveckling med kunskaper om textildesign och frilufsprodukter. Haglöfs vÀrdesÀtter inspiration och att fÄ Äsikter om brister anvÀndare ser i deras kollektion.

Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks.

Litteraturstudien sammanstÀller tillgÀngliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars pÄverkan pÄ djurlivet, bÄde vilda och domesticerade djurgrupper. AvgrÀnsningar som gjorts Àr att enbart behandla pÄverkan pÄ betesdjur. Eftersom litteraturen inom omrÄdet Àr mycket begrÀnsad har vi Àven gjort kopplingar till nÀrliggande omrÄden sÄ som störningar frÄn olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförÀndringar vilka uppstÄr i samband med en etablering. I de fall dÄ faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi Àven tittat pÄ hur mÀnniskan pÄverkas av effekterna för att kunna fÄ en förstÄelse för hur djuren upplever eller pÄverkas av störningen.Det gÄr inte att utesluta att det kan finnas en pÄverkan pÄ betesdjuren, framförallt pÄ de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller frÄn vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och lÄngvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjÀrtfrekvens.