This thesis examines the experience value of the wolf and wolf hunting presented in mediaduring December 17, 2009-Feruary 15, 2010. I analyze news articles, editorials and letters tothe editor in three newspapers. In order to investigate the experience value of the wolf and thewolf hunt, I have with inspiration from a model employed in the assessment of experiencevalue of tangible cultural heritage, developed a model which I use to analyze the mediamaterial according to the criteria of aesthetic value, identity value, value of tradition andsymbolic value. In order to analyze the results of the analyze, I employ experimental andsociocultural theory and method, which means that I assume the experiences of the wolf andthe wolf hunt as related to a social and cultural perspective that partly depends on how weidentify ourselves and what kind of experiences and understandings we have of the landscapeand large carnivores. Since media affects how we perceive our surroundings and the wolfhunting attracted much attention in media, I found it interesting to examine how the wolf andthe wolf hunt were displayed in news articles and letters to the editor.

BakgrundVi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Previous research shows that Sweden has developed into a segregated society, although it has never been completely homogeneous. A greater integration led to vast number of diverse cultures and religions; therefore the Muslim custom came closer to the Swedish society.The purpose of this thesis is to study how Muslims were portrayed during the incident in Landskrona in March 29 2010 and the bomb threat in Gothenburg in October 31 2010. The study also focused on what Muslims themselves think about the news reporting that followed.We based our study on a qualitative textual analysis and a dialogue with selected people. Six news articles from various newspapers were analyzed and a total of eight persons were included in the dialogues. The study shows that news reporting has been simplified and misleading.During the incident in Lanskrona the newspapers headlined it as a murder even though the accused had not yet been sentenced at the time.

The purpose of this paper is to investigate the existence of the discipline Design Thinking in a project that aims to strengthen Sweden as a brand. The study will generate knowledge about Design Thinking, with the purpose to increase the understanding of how the discipline can be used as a strategic tool in the processes of strengthening Nation Branding. The authors have used a descriptive and qualitative approach where the Shanghai World Expo in 2010 was examined. The theoretical framework contains previous research in the field, data has been analysed in relation to Lockwood's ten principles of how an organization can become more design-minded and Anholt?s hexagon, which features the parameters that creates a country's Nation Branding.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar både en nedgång och uppgång i börsen.Metod: Studien baseras på kvantitativ data från den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, där all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hämtas in från bankerna. Urvalet kommer bestå av tre fonder från Asien, tre från Europa och tre från Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrån är Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bäst under uppgångsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgångsfasen 2008 däremot så hade Asienfonderna gått ner mest och de fonderna som klarade sig bäst var Nordamerikafonderna.

This study examines which socially constructed threats and subjects of security existed during the aftermath of the terrorist attacks in Stockholm 2010. With ideas of identity and difference as a starting point the theoretical framework is then developed with ideas from the new critical security studies including key subjects such as attributes, risk, imaging and visualisation. The study will be executed with the use of a discourse analysis approach using newspaper articles and chronicles as the principal empirical material. The analysis will then follow two separate themes. Firstly, the different threats and subjects of security will be deduced, and also, how these social constructions inevitably create each other and require each other to continue existing.

The purpose of this thesis is to examine the networks of interlocking directors in the 50 largestSwedish companies on the Stockholm Stock Exchange during the years 1990, 1995, 2000, 2005and 2010 and seek explanations for the observed developments.Our findings indicate that the density and concentration of the network has decreased during thefirst ten-year period and stayed constant during the second period. The development of theoverall network is not consistent throughout all corporate groups. Most notablyHandelsbankssfären seems to experience increased density and connectivity whileWallenbergsfären is experiencing the reverse.The changes during the first ten-year period is deemed to come mainly from changes inregulations pertaining to both the opening for international capital investments as well as looserrestrictions on domestic capital investments. These changes have caused decreased concentrationof ownership, as well as the emergence of new owners, which is reflected in the board ofdirectors.During the second ten-year period the changes are more pertaining to the individual boards andboard members, without flowing through into the overall network. Our findings indicate thatthese changes are caused by the increased professionalization of boards and board work, whichhas gained momentum through the creation of the Swedish Corporate Governance Code..

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

The aim of this Master?s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.

This essay focuses on the Sweden Democrat?s migration policy and its evolution from 1989 up until today. The purpose of this study is to longitudinally examine the party's migration policy proposals to see if, and how, the political ideas have changed over time. Idea analysis has been used as method, and the texts have been analyzed by using three dimensions. Depending on the outcome in the three dimensions, one out of eight political types is possible.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien är att undersöka huruvida ett kapitalviktat index är effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, två fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrån utvärderingsmått som mäter riskjusterad avkastning.