I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska Riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska Riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett Riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft Riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress.

I årets Riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta. Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke.Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014.

Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i Riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, inflation, skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos..

Inför årets Riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

Mass media is becoming more and more personalized and despite common ideas it could actually be a good thing. Instead of affecting the actual content of news coverage it might only have an effect on the way in which news are presented. Famous politicians more regularly become symbols and synonyms for their parties or for the government and are being used to create interest in the beginning of articles.Those are the results from a content analysis of the newspaper coverage of the Swedish parliamentary election in 1976 and 2006 in which the scientist categorized each article in one of four ideal types, counted quotes and analyzed whether personal names were interchangeable with party names without affecting the content. All three methods showing that it is the presentation, not the content, which has been personalized.At the same time, psychology-science tells us about the human brains associative learning processes, where memorizing becomes far more efficient when the information can be connected to an already known person. Increased personalization of news might therefore increase the political knowledge of the receivers..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga.Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga..

Background:It is always fascinating to observe the events that affect the stock market, especially as the numbers of influencing factors are so many and various. Political elections are important events in society and affect the corporate environment in different ways depending on which political party that is in power. This brings up the question of whether political elections are important enough to affect the stock market; and it is this question we intend to analyse in this paper.Purpose:The purpose of this paper is to investigate whether political elections affect the stock market and to discuss the reasons for any possible affect that might be found.Procedure:An appropriate and thoroughly tested method to investigate if an event affects the stock market or not, is to do an event study. Subsequently we chose to do an event study on whether the Swedish general elections in 2002 and 2006 affected the Stockholm Stock Exchange. In order to give the analysis more depth we have also chosen to interview people with knowledge of the stock market.

AbstractTitle: Konstruktionen av sverigedemokraternas va?ljareAuthor: Magnus Persson & Max LindbergTutor: Leonor Camaue?rCourse: Bachelor thesis, Media and communication. The aim of this essay is to use a Critical Discourse Analytical (CDA) approach to analyse the construction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) voters in news articles to see if and how they are separated as a group from the Swedish democratic community. This aim is broken down into two questions.How are the Sweden Democrats (SD) voters constructed in news articles in Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AB) regarding the aftermath of the national elections?What differences are there between the portrayal of the Sweden Democrats voters and the agents that are used as opposition to them?To answer these questions we have used CDA. We have taken our approach from a modified version of Teun Van Dijks CDA model for analysing news articles.

Den här uppsatsen handlar om Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort när det gäller relationen mellan ideologi och röstmaximering. Vänsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 Procentspärren. Efter namnbytet 1990 kom Vänsterpartiet att öka sin andel av manskåren, för att 1998 göra sitt bästa Riksdagsval någonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen från 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgång. Vid vår undersökning har vi fokuserat på vad i dessa partiprogram som kan sägas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.

Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid Riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.