Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framstÀllning av proposition 2006/07:94 om skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster - dÀr fortsÀttningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jÀmsta?lldhetsperspektiv. Studien har haft sin utgÄngpunkt fra?n Carol Bacchis analysmetod ? What?t the problem represented to be? Denna metod utgÄr frÄn hur problemet framstÀlls genom att studera vilken lösning som presenteras.

I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006.The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed.What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing.The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas.

There is an ongoing discussion amongst Swedish politicians about how the Swedish police will be able to handle increased organised criminality represented in the growing threats of terrorism. In May 2006 representatives from the seven parties of the Swedish parliament debated the question whether the Swedish security service and Swedish police should be permitted to use increased surveillance with the purpose of preventing severe criminality.The question of increased surveillance is a matter often connected to matters of personal privacy. The aim of this master?s thesis is to study which arguments are being used for and against the proposed law that would permit surveillance with the purpose of preventing crime, as well as examine members of Parliaments view on privacy.The methodology used in this thesis is both argumentation analysis and rhetoric analysis. These two tools are used to examine the minutes from a parliamentary debate about the bill mentioned earlier.

Inom vÄrden efterstrÀvas hela tiden kortare vÄrdtider, detta gÀller Àven inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förvÀntas patienten gÄ hem nÄgra timmar efter anestesin. En förutsÀttning för detta Àr att patienten inte upplever för stort obehag, dels frÄn sjÀlva ingreppet men Àven frÄn luftvÀgarna. Det finns olika sÀtt att skapa en fri luftvÀg, ett av dem Àr laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions;1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue?2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented?3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue?The Sweidish parliamentary partiesÂŽ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground.The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation.

Problemformulering och syfte: Första gÄngen de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. DÄ tv Ànnu Àr ett av de starkaste medierna Àr det ett effektivt sÀtt för partierna att nÄ ut med sina budskap. DÀrför Àr det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling dÄ vi nu har tvÄ Riksdagsval bakom oss dÀr valfilmer har sÀnts i tv. Genom att undersöka filmerna pÄ djupet Àmnar vi ta reda pÄ hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga vÀljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumÀrke.Teori: I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn den politiska kommunikationen som grund och dÀrefter gjort djupdykningar i sÄvÀl varumÀrkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har anvÀnt tvÄ kvalitativa metoder i vÄr studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valÄr 2010 samt 2014.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Jag har för denna uppsats granskat sprÄkbruket i samtliga riksdagspartiers jÀmstÀlldhetsplaner, i avseendet sprÄk och kön, detta för att undersöka hur sprÄkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?mÀn? och ?kvinnor och mÀn? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning Àr centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vÀnsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen Àr att se i hur stor grad riksdagspartierna anvÀnder ett jÀmstÀllt sprÄk. Fokus i min uppsats ligger pÄ att analysera hur de olika partiernas texter Àr uppbyggda och vilka sprÄkliga verktyg partierna anvÀnder sig av för att sprÄket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartlÀggning av sprÄkbruket i jÀmstÀlldhetsplanerna kan visa pÄ ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillÀmpas för att kringgÄ könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Uppsatsen utgÄr frÄn politisk kommunikation och syftet Àr att exponera politikernas strÀvan att styra vÀljarnas Äsikter. Eftersom Sverigedemokraterna Àr nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att pÄverka vÀljarnas Äsikter genom retorik och politiska texter Àr intressanta dÀrför att de, pÄ ett subtilt sÀtt, kan övertala vÀljarna genom rÀtt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vÄr problemformulering Àr: PÄ vilket sÀtt anvÀnder Sverigedemokraterna retorik i frÄgorna invandring och Älderdom för att nÄ ut med sina politiska Äsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Denna uppsats Àr ett examensarbete skrivet inom ramen för lÀrarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka instÀllningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under tvÄ debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrÄgan om ett Äterförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjÀlp av textanalys dÀrmotioner frÄn riksdagen och propositioner frÄn regeringen analyserades för att belysa derasinstÀllning i frÄgan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas instÀllning tillett Äterförstatligande utifrÄn en textanalys dÀr deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas instÀllningkategoriserades utifrÄn de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvÀrdering.