The Voices of ParliamentCongruence between party and personThe purpose of this study is to determine the congruence between the opinions of members of parliament and their respective party policies, in order to further determine the cause of poor voter-party congruence and whether or not the individualization of the parliament could affect the character of legislation. To do so, the study asks two primary research questions;- "Are the communicated party policies representative of the opinions of the members of parliament?"- "Is the discrepancy between party policies and the opinions of the members of parliament sufficient for the individualization of parliament to substantially affect the parliament's decisions?"The study answers these questions by comparing the average of self-described left-right stances of members of parliament with the average of voter-described left-right stances of party policies, using existing survey data and a constructed left-right dimension. The lower average is then subtracted from the higher average, creating a value of congruence that is then inserted into a constructed congruence dimension. The primary findings of the study suggest that there is substantial congruence between party policies and the opinions of the members of parliament, and that the discrepancy between them is unlikely to substantially affect the parliament's decisions..

De är unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidigt fårderas arbetsgivare 5000 kr i månaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsättningsfasen är Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna får en ersättning från försäkringskassan men gruppen ersättningslösa växer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att Riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attRiksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i Riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid..

Riksdagen har ett mål om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till år 2015. Detta innebär att etablering av vindkraft just nu är aktuell på många platser i Sverige. Vi har i vårt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna där ett privat företag ansökt om att få placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag på två olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jämförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan Riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan Riksdagen och tidningarna, mellan Riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av Riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Med detta examensarbete ska vi försöka förklara vad dolda fel är, som kan upptäckas efter en fastighetsförsäljning. Vi tittar på frågan ur både säljaren och köparens synvinklar och vad fastighetsmäklaren och besiktningsmannen har för roller och ansvar i frågan. Med en artikel från tidningen Vi i villa ger vi några exempel på vad som kan tolkas vara dolda fel eller inte. Vi har också tittat lite på de försäkringar som finns och kan tecknas mot dolda fel. Slutligen har vi en spännande motion till Riksdagen som visar hur många i branschen vill utveckla och förändra det nuvarande systemet.

Makten över ordet, den sanna definitionen och auktoriteten att uttala sig är grunden till uppsatsen, såväl teoretiskt som metodologiskt. Studien är en diskursanalys, vilket ger uppsatsen en tvärvetenskaplig karaktär, en korsning mellan tre vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt: statsvetenskapen, sociologin och lingvistiken. Uppsatsen fokuserar på EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001, i efterhand även kallat för ?Göteborgskravallerna?. Utifrån denna händelse har vi studerat två aktörsgrupper: demonstranter och myndigheter.

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv..

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom Riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lämnade mångkulturdebatten, åtminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av Riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gällande att det att ett förhållningssätt utifrån interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, från såväl politiker som pedagoger, har bestått i att begreppet är abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieämnet och vilka möjligheter och/eller svårigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jämförande innehållsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spänning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur får stor plats i de behandlade styrdokumenten även om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska Riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i Riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ?Ipred-lagen?.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan.

Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är terrorism? Vad orsakar terrorism? Hur skall terrorism bekämpas?Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga Riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001. I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.Sedan har samtliga motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram.

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av Riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.