Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna.

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

De spännande och vackra kulturmiljöer som våra kyrkogårdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogårdsturism kartläggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. Då ämnet är outforskat, och lite källmaterial finns att tillgå, bygger arbetet på subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus på kulturarv och generell marknadsföring i tjänste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krävs ett långsiktigt mål och ett genuint intresse inom förvaltningen och från politiskt håll. Studien visar att efterfrågan inte nödvändigtvis finns naturligt, däremot existerar ett stort publikunderlag vilket nås genom lättillgängliga och intressanta aktiviteter.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges Rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

I förskolan har matematiken varit olika framträdande genom historien. Idag kan matematiken sägas vara i fokus, med stöd i både läroplan och forskning. Studiens syfte är att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfällen i förskolans kontext. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framträder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgångspunkter.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både Rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den Rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

Ett av förskolans vanligaste material är byggklossar i trä. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillväga då de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjälp av videokamera, och det resultat som erhölls härur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lärande. De slutsatser som drogs då observationsmaterialet analyserades är att förskolebarn i byggleken får Rika tillfällen att erfara olika matematiska områden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, på skilda sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem.

Den illegala avfallstransporten är ett ständigt växande problem. Problemet definierar de Rika ländernas förhållningssätt till lagstiftningen och bristen på respekt för den förödelse som bland annat avfallsdumpning kan innebära i utvecklingsländerna. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida regleringen på området är tillräcklig för att lösa problemen eller inte. Att exportera farligt avfall och elektronikskrot från industriländer till länder utan godkänd återvinningsindustri är ett brott mot Baselkonventionen. Ändå har det satts i system och transporterna sker ofta under falsk beteckning som begagnade varor, ?second hand?, trots att de är trasiga och egentligen är avsedd för att dumpas.

This assignment focuses on the concept of ?school trips? and Gotland. Pedagogically, the school trip was initially focussed on practical and national aspects, the education to be made visible and the idea was to present Sweden, its nature and its industries. The Gotland administration chose to focus on the unique and cultural history, and it was unusual that visits were undertaken to factories and workshops. This was also the start of the current tourism trend where knowledge of the value of the countryside and the opportunities for tourism is a successful combination, which can be seen today even if the school trips now have different areas to visit.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras Rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.