Sökresultat:
157 Uppsatser om Rika - Sida 11 av 11
Evig temporäritet och skön platsmarknadsföring : kulturkartans betydelse för kulturellt hållbar stadsutveckling
Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens Rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.
Skärva : historiska spår och framtida möjligheter
Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.
Skärva - historiska spår och framtida möjligheter
Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds
med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan
innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan
plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend
i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det
i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där
det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få
av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.
Ojänmnlikhet i Colombia : En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet
Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.
Ojänmnlikhet i Colombia - En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet
Abstract
The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and
unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in
Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through
categorical pairs.
A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to
inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a
content analysis.
Dubai - ett framgångsrecept eller dårskap?
Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara på frågornaHur har Dubai stad utvecklats från och med oljansupptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;Vår fallstudie är en sammanvävd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser från en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att få grundläggande fakta och vi lästebland annat guideböcker och såg dokumentärer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi påvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,främst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.
Nämndemännen i Ljusdals socken 1601-1699
I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och Rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken.