Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

År 2013 är Ridsporten Sveriges näst största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas på en mängd sätt: enskilt eller i grupp, privat eller på ridskola samt inom en mängd olika discipliner såsom dressyr, hoppning, fälttävlan och körning. Trots att Ridsporten har så många aktiva utövare finns det i dagsläget inget företag som erbjuder Ridsportinriktade hemsidestjänster; hemsidesföretagens fokus ligger i stället på lagsporter som fotboll och ishockey där utövandealternativen är starkt begränsade och likriktade till skillnad från Ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för att skapa Ridsportspecifika hemsidestjänster för den svenska marknaden.En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att få kunskap om vad utvecklande företag strävar efter och finner viktigt ur affärssynpunkt samt för att få insikt i vilka tjänster det erbjuder i dagsläget. Tre stycken Ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemområden som skulle avhjälpas med riktade hemsidestjänster.Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att få en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansåg saknades på dessa.

Ideella idrottsföreningar har länge varit en viktig del av det svenska samhället, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svårigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats på en fallstudie av två föreningsdrivna ridskolor och två aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stämmer enligt teorin in på idealtypen företag till skillnad från de föreningsdrivna ridskolorna som överensstämmer med båda idealtyper. Deras organisationsform kan istället definieras som blandformen hybrid.

Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hästsportjacka. Arbetets syfte är att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner är mer viktiga än andra vid ridning, något som undersöks och presenteras i rapporten. Då många ryttare vistas utomhus blev det även viktigt att undersöka vikten av väderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som även graderas.

Syftet med denna studie var att kartlägga en grupp tonårskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha påverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonårskillar i åldrarna 17 till 19 år. Datainsamlingen skedde med hjälp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var två saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tävlande och dels kontakten med hästen. Andra saker som också hade viss betydelse var det sociala umgänget med andra människor som rider samt utövandet av en idrott.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i Ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om Ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mäns Ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk Ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk Ridsport.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För Ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då Ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån Ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska Ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur Ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att Ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow..

Denna uppsats handlar om ridportens framväxt i Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att utifrån Ridsportens framväxt i Norrbotten utreda varför Ridsporten gick från en mansdominerad sport till en kvinnodominerad sport. Frågeställningarna jag har använt mig av är, när blev Ridsporten i Norrbotten en mer utpräglad kvinnosport? Varför, på vilket sätt skedde denna förändring? Vilka drivkrafter fanns det i samhället och i Ridsporten för att göra denna förändring? För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Resultatet jag kom fram till var att, när försvaret avhästades och blev motoriserat tappade hästen sin status som maktsymbol för männen och samhället började arbeta för att få Ridsporten till en civilsport.

Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället.Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen.Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare.Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck ? och ett starkt fäste ? för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, Ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte.Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet:Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet.

Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hästsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnämnds ordförande.