En knepig balansgång är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhållande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anställda på samma företag. Denna studie utgår från fyra tidigare studier där samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmätningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgår studien från Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjänsteproduktionen samt utifrån Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mäts inom call-centerbranschen genom att titta på hur länge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sätter av för efterarbete.

AbstractI denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen.Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur?Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ?Missförstånd och minne? och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.