Sök:

Sökresultat:

192 Uppsatser om Richard Wilhelm - Sida 13 av 13

Turken ? Europas ?Den Andre? : En kritisk diskursanalys om den svenska medierapporteringen om debatten kring Turkiet och EU

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Hållbar stadsplanering för tillväxt

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Industripark Lövholmen : en studie om kreativitet som utgångspunkt i stadsutveckling

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Siglög lät resa stenarna efter Sigvid : Om namnledsvariation i uppländska runstensinskrifter

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

Tiden sjelf har blifvit gammal : Ideal och verklighet i Vilhelm Fredrik Palmblads roman Familjen Falkenswärd (1844-45)

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

Kalmar Stortorg

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Kalmar Stortorg

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Från djuppsykologi till höjdpsykologi : från Mesmer till Wilber

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

En poetiskt smyckad sinnlighet : Vilhelm Fredrik Palmblads Almqvistkritik i Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

<- Föregående sida