I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sångintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. Målen med projektet var att stimulera till ökad sång- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa närkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. Då man år 2007 firade Markaryds kommun 700 år, Markaryds kyrka 150 år och Linné 300 år tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning på jubileumsåret. Min forskningsfråga i detta arbete är: På vilket eller vilka sätt har projektets målsättningar uppnåtts? Skriftliga utvärderingar med de deltagande körsångarna, reaktioner från kommunen, press och allmänheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

Title: Hymns - a way to simplicity and beauty. The purpose of this paper is to study what makes hymns appreciated. In a questionnaire, 42 individuals responded to questions concerning lyrics, music, the hymn as a whole, their personal relationship to hymns and their church commitment. They also stated their gender and age. My aim has been to discover whether there are similarities and differences in the given responses and to study the influence of church connections and gender.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

SammanfattningI have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur trummisar kan lösa mentala blockeringar i sitt musikutövande. I mitt arbete vill jag belysa vikten av expressivt spel och vikten av mentala aspekter i musikutövandet. Det är viktigt att arbeta med mentala "övningar" precis som det är viktigt med praktiska övningar. Musiker värmer ofta upp fysiskt inför en spelning men hur många värmer upp mentalt? Mina forskningsfrågor är: - Hur kan man påverka trumsetselevers musikaliska utveckling med hjälp av expressiva och mentala övningar? - Vilken roll spelar mentala övningar och förberedelser för professionella trummisar? Jag har intervjuat två etablerade trummisar och trumsetslärare, en vid musikhögskolan i Malmö och den andra en verksam trummis i Stockholm och före detta lärare på Musikhögskolan i Malmö.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa..

Through wing pattern, posture and movement, a harmless moth of the family Brenthia imitates an eight-eyed jumping spider. When an octopus of the species Thaumoctopus mimicus sense danger it can alter its appearance to that of a venomous sea snake. They are both drawing attention to themselves. Nevertheless, and because of this, they are protected. The mechanism is called mimicry.

Syftet med arbetet är att utforska vad självförtroende påverkas av i samband med musikutövande och lärande i musik. Metoden som används är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är livsvärldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som är till hjälp för att förstå vad som formar och påverkar självförtroende. I resultatet framkommer två huvudkategorier: ?Mänskliga möten? och ?Vägen framåt?.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen..

The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

  AbstractVictor Larsson: En minnesvård, varaktigare än bronsen ? Om Hilding Rosenberg, musikhistorieskrivning och sex stråkkvartetter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2006.In the late 1950s, Swedish composer Hilding Rosenberg composed a number of new string quartets ? nos. 7-12.