En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp.Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, due diligence, genomfördes och tittade även på trender som präglade utvecklingen. Sex år senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat närmare på är de påståenden som artikeln gjorde om due diligence, som det såg ut då. Vi har även försökt besvara vår huvudfråga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet.

Bestämmelserna om trafikförsäkring och ersättning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). Trafikförsäkring är i allmänhet obligatorisk, d.v.s. det måste finnas försäkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersättningsregler gäller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. Försäkringsskyddet för sakskada går inte lika långt som vid personskada.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

The purpose of this essay was to examine six high school welfare officers' experiences and work with students suffering from social phobia and discuss the welfare officers' view on social phobia from a psychiatric, cognitive and a knowledge theory. The study consists of qualitative interviews with welfare officers from several different high schools and attempts to answer the following questions: What previous experiences do welfare officers have of students with social phobia? How do welfare officers become aware of students with symptoms of social phobia and bring forth their problems? How do welfare officers describe their social work with students suffering from social phobia?The welfare officers' experiences of students with social phobia varied but turned out to be less salient than the amount of research in the area would suggest. The theoretical knowledge also varied, as did the acquiring and use of theory. These findings were then analysed on the basis of Rosmari Eliassons thoughts on knowledge, leading to the conclusion that the interviewed welfare officers do not construct their work on praxis-knowledge.