Sökresultat:
1059 Uppsatser om Revisorsnämndens praxis - Sida 38 av 71
Marknadsundersökning : -En studie om Karlstads Kiropraktorklinik
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
SkattemÀssig hantering av valutakursförlust : vid avyttring av nÀringsbetingade andelar
NÀr ett svenskt moderbolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstÄr en valutakursförlust Àr den enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen Àr hÀmtad frÄn ett förhandsbesked frÄn SkatterÀttsnÀmnden (SRN) frÄn Är 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemÀssiga hanteringen av avdragsrÀtten för valutakursförlustvid avyttring av nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt bolag med ett EU-rÀttsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vÀgledande EU-rÀttsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas nÀr det gÀller nÀringsbetingade andelar.
Konflikt eller dialog: Minerallagens arbetsplan som aktuellt rÀttsligt verktyg
Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan Àr en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gÀllande tid, plats, material med mera. En prospektör mÄste alltid ha en arbetsplan för att fÄ utföra undersökningsarbete i syfte att pÄvisa mineralfyndigheter inom ett visst omrÄde. Om allt gÄr som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner Àr ett av exploateringsprocessens mÄnga moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.
DimensioneringsberÀkningar av medföljande jordlina i kabelnÀt
MellanspĂ€nningsnĂ€tet bestĂ„r till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall Ă€r att förlĂ€gga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om vilken dimension som ska anvĂ€ndas pĂ„ medföljande jordlina.I studien kartlĂ€ggs distributionsnĂ€tets uppbyggnad utifrĂ„n de ingĂ„ende komponenternas bidrag till jordfelströmmar. ĂverslagsberĂ€kningar anvĂ€nds för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras pĂ„ medföljande jordlinan i mellanspĂ€nningsnĂ€t, (10-20kV) för enkel- och samförlĂ€ggning. Studien rör anlĂ€ggningar med kortslutningsström pĂ„ högst 16 och 20 kA.BerĂ€kningsmetoderna utgĂ„r frĂ„n kĂ€nda felströmmar och impedanser i kablar och stationer.
Illojala och brottsliga handlingar utförda pÄ fritiden: Utgör det grund för uppsÀgning eller avsked?
I mitt arbete vill jag dels genom inledningen belysa hur förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare förÀndrats genom tiden. LAS omfattar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, inte bara pÄ arbetsplatsen utan Àven hur arbetstagaren upptrÀder pÄ fritiden mot arbetsgivare och övriga personer med anknytning till företaget, exempelvis kunder och kollegor. Det Àr det som Àr mitt syfte, att undersöka nÀr en arbetstagare kan bli uppsagd för nÄgot som arbetstagaren har gjort pÄ sin fritid. Genom att beskriva gÀllande rÀtt och den huvudfrÄga ur LAS som jag behandlar i arbetet Àr nÀr det gÀller tillsvidare anstÀllning och under vilka förutsÀttningar ett avtal fÄr brytas, detta Àr den mer allmÀnna delen. Jag gÄr sedan igenom ett kapitel lite mer inriktad mot mitt syfte, under vilka förutsÀttningar som handlingar som utförs pÄ fritiden leder till uppsÀgning eller avsked.
SkÀlig levnadsnivÄ eller inte, det Àr frÄgan. : En kritisk diskursanalys.
Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ?skÀlig levnadsnivÄ? i socialtjÀnstlagen som finns i förvaltningsrÀttslig praxis med avseende pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Materialet som anvÀnds i denna studie omfattar domar frÄn högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare RegeringsrÀtten) samt kammarrÀtterna runt om i landet. Analys av rÀttsfallen har gjorts genom att anvÀnda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och sprÄk, Älderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten.
"Ring P1 pÄ syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.
Förgiftning orsakad av liljor hos katt
Vissa liljors njurtoxiska effekter pÄ katter har beskrivits i litteraturen i snart 25 Är, trots detta Àr den toxiska komponenten i liljan inte identifierad. Toxinet verkar dock vara vattenlösligt och sjÀlva blomman har i studier visat sig vara mer toxisk Àn bladen, Àven om hela vÀxten Àr
giftigt. Symptom som ses vid liljeförgiftning hos katt Àr krÀkningar, anorexi och depression.
Om förgiftningen inte blir behandlad utvecklas njursvikt till följd av tubulÀr nekros. Studier har visat att pankreatit kan uppkomma och att vissa arter av lilja kan ha toxiska effekter pÄ levern.
I dagslÀget behandlas liljeförgiftade katter genom att att förhindra upptag av toxinet med emetika, magpumpning och aktivt kol. VÀtsketerapi anvÀnds Àven för att eliminera toxinet snabbare.
En frihet med begrÀnsningar- arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt
Ă
r 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststÀlla arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Detta genom den sÄ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ären begrÀnsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmÀn rÀttsgrundsats. Det Àr arbetsgivarna som beslutar om en anstÀllning Àr aktuell likvÀl som de fattar beslut om en uppsÀgning. Inför sÄdana beslut mÄste dock arbetsgivarna ta hÀnsyn till olika rÀttsfrÄgor beroende pÄ om det Àr inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrÀnsning för arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt.
Eutanasi - ett etiskt dilemma
EutanasifrÄgan Àr stÀndigt aktuell i vÄrddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, dÀr etiska begrepp och principer stÀllts i förhÄllande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, sÄsom att en lÀkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig lÀkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets tvÄ teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.
à terbÀringsskyldighet för ett aktiebolags vÀrdeöverföringsmottagare och avtalskontrahent : bör bolagets rÀtt till ÄterbÀring vara ett sakrÀttsligt skyddat ansprÄk?
SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.
?Verksam i betydande omfattning? Vad pÄverkar och avgör bedömningen?
Det har stor betydelse för Àgare i fÄmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det Àr dÀrför ett vÀsentligt grÀnsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller Àr verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som Àr avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rÀttsdogmatiska metoden att anvÀndas.Det grundlÀggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lÀgre beskattning, anses vara det vÀsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.
Vietnameser, aktivitet och smÀrta : Kulturellt perspektiv med fokus pÄ arbetsterapi
Hur pÄverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med mÀnniskor frÄn en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter anvÀnder sig av kommer, Ätminstone oftast, frÄn vÀstvÀrlden med de vÀrderingar och normer som finns hÀr. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? Àn i vÀstvÀrlden. Om vÀrderingar och normer inte stÀmmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillrÀckligt god kvalitet.SmÀrtpatienter Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden.
SmÄhus vÀrdefaktorer : en kvantitativ studie av vÀrdefaktorernas riktighet
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Egenkontroll för VVS-projektörer : Behöver man förbÀttra den?
Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..