SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte..

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

Idag finns många möjligheter till att låna pengar, både på kortfristiga och längre kredittider. Ibland blir skulderna övermäktiga och kan inte längre hanteras. Då finns en möjlighet till sanering av skulderna, vilket innebär att gäldenären under vanligtvis en femårsperiod betalar av så mycket som möjligt på sin skuld och sen avskrivs resterande del av skulden. Uppsatsen har huvudsakligen tre delar och innefattar orsakerna till skuldernas tillkomst, översiktlig beskrivning av skuldsaneringslagen. Den tredje delen och tillika största delen behandlar huvudsyftet med arbetet vilket har varit att ta reda på vilken roll omständigheterna vid skuldernas tillkomst spelar för beviljande av skuldsanering.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

SYFTE: Vårt övergripande syfte är att undersöka hur företag tillämpar RR 17. Vi beskriver, analyserar och jämför de värdeminskningsindikationer som företagen beaktar samt de subjektiva bedömningar som företagen gör i samband med en värdenedgångsprövning. METOD: Vår studie präglas främst av det induktiva angreppssättet eftersom den tar sin utgångspunkt i verklighet och praxis, och våra slutsatser grundar sig på empiri. I vår empiri har vi använt oss av den kvalitativa metoden, vilken ger oss en djupare förståelse för de problemkomplex som vi studerar. Vi har undersökt företag inom skogsindustrin, och då framför allt de som tillämpar RR 17, för att se hur tillämpningen av denna rekommenation ser ut.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används.

Denna uppsats består av en litteraturöversikt och två kvantitativa studier om män och transpersoner som säljer sexuella tjänster till andra män. Den första delen presenterar forskning om män som säljer sexuella tjänster till män i allmänhet och kring behovet av förebyggande åtgärder mot hiv och STI i synnerhet. Del två är en analys av män som säljer sexuella tjänster och deras inställning och praxis när det gäller säkrare sex. Analysen bygger på material från MSM (Män som har sex med män) enkäten som genomfördes 2006. Denna studie visar att män som säljer sex har betydligt högre risk-beteende än andra män som har sex med män. Detta visar på behovet av hiv-prevention i den grupp av män som säljer sexuella tjänster.

Utsikterna att kunna genomföra en återstart av de två små vattenkraftverk som behandlas i denna rapport år goda. Förutsättningarna är gynnsamma i så måtto att planerna för återstarten ligger väl i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rättsliga instanserna gällande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett så som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att få återupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkänt Dessa kraftverk är små, väldigt små. Detta betyder att investeringskostnaderna måste minimeras om det skall finns någon chans att uppnå en acceptabel återbetalningstid för investeringen. Några kostnader kan inte påverkas alls, till exempel anslutningen till elnätet.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Inom upphandlingsrätten har en praxis utvecklats som innebär att väsentliga ändringar av upphandlade kontrakt som regel är otillåtna och ska anses utgöra otillåtna direktupphandlingar. Efter kontraktstilldelningen är dock LOU i princip inte längre tillämplig utan det upphandlade kontraktet omfattas av den nationella avtalsrätten. Inom den (svenska) avtalsrätten krävs som huvudregel ett väsentligt avtalsbrott för att endera part ska ha rätt att häva avtalet. Hovrätten avgjorde under våren 2014 ett upphandlingsrättsligt mål där leverantören på ett avtalsstridigt sätt höjt priserna på de aktuella varorna. Prisändringar är som regel väsentliga förändringar upphandlingsrättsligt men hovrätten ansåg att prishöjningarna inte utgjorde ett väsentligt avtalsbrott och kontraktet hade därför hävts utan rätt därtill.

När Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rätten en del av den svenska rätten. Ett av dagens viktigaste mål för EU är skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mångfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvärda naturområden. Meningen är att dessa naturområden ska skapa ett nätverk av skyddsvärd natur, så kallade Natura 2000-områden. I dessa områden gäller speciella skyddskrav.

Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.