I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan ställas på en privatperson kring skyldigheten att undersöka ägandeförhållandena vid förvärv i god tro av lösöre från både näringsidkare eller andra privatpersoner inom gällande svensk rätt. Arbetet kommer främst att fokusera på 2 § ?Lag om godtrosförvärv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav på god tro som återfinns där. Jag kommer även att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns på området går att finna längre ner i arbetet.

Uppsatsen behandlar dels maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet.Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet.Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten..

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida betydelsen av FN-stadgans centrala principer angående våldsanvändning, artikel 2(4), 2(7) och 51, kan förändras i och med staters agerande och isåfall på vilket sätt. Uppsatsen innehåller en teoretisk genomgång av icke-våldsprincipen och självförsvarsrätten. Vidare fokuserar uppsatsen på interventioner, med betoning på humanitära interventioner för att knyta an till Mänskliga Rättigheter som ämne. Till sist består uppsatsen av en tillämpning av den teoretiska delen genom en studie av Irakkonflikten 2003. Uppsatsen tar bland annat upp hur framtiden kan komma att se ut när det gäller användandet av preventivt självförsvar och humanitära interventioner, och hur USA:s agerande i Irakkonflikten 2003 kan påverka detta.

A1146Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång.Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten.Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK.Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

The aim of this thesis is to discuss selected parts of cataloguing both from a practical and a theoretical viewpoint. It presents the basic grounds for cataloguing of printed as well as non-printed materials. The focus lies on the main entry heading and its author/title problem concerning film. The thesis theoretical part consists of an analysis of central documents dealing with the author concept from both a library- and information science perspective and a film science perspective. The practical part consists of interviews from two Swedish public libraries, which have different approaches on presenting films.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Sakrätten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrätten är olika säkerhetsrätter. Säkerhetsrätterna tjänar sitt syfte genom att säkerställa värdet hos såld egendom och används flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet ämne uppstår från tid till annan och avgörandena skiljer sig åt, eftersom ämnets karaktär är komplicerad. Vad händer då handeln sker internationellt och att det i själva verket handlar om ett avbetalningsköp som på ett eller annat vis hamnat utanför landets gränser? Vilken lag ska tillämpas och vad har det för effekt på resultatet? Området som detta rör är inte reglerat i lag och därför är de viktigaste källorna praxis och doktrin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rådgivning utan att den oberoende ställningen påverkas av ett självgranskningshot. Vi tillämpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vårt explorativa syfte. Vi har använt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentproblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet är väl förankrat hos revisorerna.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.