I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesRevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i distributionskanalen för musik påverkas av Internet. Syftet är att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin påverkas då musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsäljning ökar sin andel av den totala musikförsäljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanställts och analyserats utifrån teorier om innovationer samt teorier om distributionskanaler. Resultatet pekar på att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istället huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster.Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser.Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur.Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega.