Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

De senaste årens skandalaffärer såsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmänhetens förtroende för finansmarknaden försämrades. Den internationella debatten om hur man skall återskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnå förtroendet är revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vår uppsats kommer vi att fokusera oss på revisors oberoende och åtgärder som kan vidtas för att kunna stärka detta oberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna stärka revisors neutrala ställning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angående hur denna ska kunna bekämpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rätta med lagöverträdarna. Genom en lagändring i aktiebolagslagen infördes en anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmälningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlängda arm, en form av ekopolis på uppdrag av myndigheterna, med en försämrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur revisorn ser på sin roll idag, efter anmälningspliktens införande, och ställa detta mot vad lagstiftaren åsyftar med lagändringen.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig. Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmärksammade företagskonkurser ägt rum både i Sverige och utomlands, med efterföljande rättegångar där bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadeståndsansvar innebär och om det kunde tolkas på olika sätt av olika rättsliga instanser. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka ämnet genom att titta både på litteratur och rättslig praxis. Vi valde några rättsfall och studerade dem utifrån hur olika rättsliga instanser dömde i fall där revisorerna fick skadeståndsanspråk.Frågeställning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadeståndsansvar i lagstiftningen och rättspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rättsinstanser bero på? Syftet är att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadeståndsansvar.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

I den allmänna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan påverkas av revisorns roller som rådgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka områden revisorn bidrar med rådgivning och få en uppfattning om hur detta eventuellt kunde påverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag då vi inte funnit några tidigare studier på just den här kombinationen, revisor/nystartat företag.I vårt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda på de vanligaste problemområdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mån revisorerna hjälpt till som rådgivare. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre revisorer och ägarna till tre nystartade företag.

Syftet med arbetet är att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik påverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi ämnar även diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken påverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer från lika många revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till är att revisorerna inte anser att deras professionalism påverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om ämnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen både för individen och för organisationen..

SammanfattningRubrik                                                     Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla? Problemformulering                             Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten? Syfte                                                      Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten. Studiens utgångspunkter                    I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt. Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?Vår gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön.