Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida revisorer, från befattning revisorsassistent till delägare, på revisionsbyråer i Sverige upplever att arbetsplatsen är hierarkisk samt hur de ställer sig till den hierarkiska strukturen. Vidare är syftet att undersöka huruvida hierarkin påverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet består av åtta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkät.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

Revisorn förväntas uppfylla flera roller. Dessa roller har dock en konkurrerande status och revisorn kan omöjligt uppfylla alla samtidigt. En revision kan därför principiellt aldrig utföras enligt idealfallet. Vi pekar ut hur rollernas konfliktsituationer kan aktualiseras som främst oberoendeproblem genom att studera restaurangbranschen där rollkonflikterna är extra tydliga. Oberoendeproblematiken är sedan tidigare väl känd och diskuterad, men vi hoppas att exemplifieringen med restaurangbranschen där över 70 % av företagen fuskar , skall belysa effekten av problemen samt dess omfattning.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.