Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende påverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrån revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning. Vår uppsats bygger på de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

The name of the thesis is?Istheprintedbook?sdeaththeauthorsbread??Astudyinhowthepublishinghouses?andtheauthors?relationshipschangeduetotheintroductionofthee--?book?Thee--?book,whichisadigitalcopyoftheprintedbook,hasbeenonthemarketforovertwodecades.However,itisnotuntilnowthatchangesarehappeningwithintheindustry,whichaffectsthedifferentactors.Amazonhasforexamplelaunchedane--?readerbythenameKindleonthemarketandApplehaslaunchedasurfpadbythenameiPad,bothwhichyouareabletoreade--?bookson.Thetechnologicalchangesthatarehappeningaffecttheactorswithinthebookindustryaswellasthestructureoftheindustry.Theresearchquestionofthisthesisis?owdothepublishinghouses?andtheauthors?relationshipswithinthebookindustrychangeduetotheintroductionofthee--?book??Actor--?networktheoryisusedtoinvestigatethis.Thetheoryincludesbothhumanandnon--?humanactors,whichtogethercancreateanetwork.Theactorswithinthenetworkconnectthemselvestoeachotherandtherebyformthenetwork.Thepurposeofthisthesisistocreateanunderstandingforhowactorsandtheirrelationshipswithinanestablishedindustrystructureareaffectedbydigitalisation.Toachievethis,semi--?structuredinterviewswereconductedwithpublishinghousesandauthors.Theboomofthee--?bookinlargepartdependsuponthetechnicaldevelopmentthathasoccurredandwhichhasintroducedsmartphones,e--?readers,surfpadsetceteraonthemarket.Moreactorswillariseinthebookindustryduetothedigitalisation,whichinturnwillaffecttheexistingrelationshipsofthepublishinghousesandtheauthors.Thepublishinghouseswillkeeptheirroleinthenetworksasakeyplayer,butcomeintocontactwithmoreactors.Theauthorsaregiventhechancetoself--?publishtheirbooksase--?books,whichmakethemcomeintocontactwithmoreactorsaswell.Asmoreactorsarise,thestructurewithintheindustrybecomesrelaxed.Hence,thepublishinghousesneedtoenrolthenewactorsinorderforthemtokeeptheirpositioninthenetwork..

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Title: The auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3Authors: Christopher Dimovski and Dennis Carlsson Published: Spring 2014 Background: The background of this study is the introduction of the new K-regulations. For small businesses, there is a possibility to choose between the rule-based K2 and the principal-based K3. It becomes mandatory to apply the K-regulations from 2014. We want with this study understand and explain the significance of the auditor and its recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3. Aim: The aim of this study is to describe how the auditor makes recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3 and through that create an understanding of what influence the auditor have when it makes recommendations and at the end contribute to the building of models. Formulation of problem: How can we understand and explain the auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3?Methodology: We have used a qualitative method where we have interview eight auditors.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor?s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor?s negotiation strategy against the client and the auditor?s objectivity.Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

I dagsläget har revisorn ett obegränsat skadeståndansvar vilket innebär att revisorn i princip kan bli stämd på mångmiljonbelopp om hon åsidosätter god revisionssed. Till följd av detta har det på senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestånd inom revisionsbranschen är oroväckande. Antalet skadeståndskrav har ökat väsentligt på kort tid och de krav som ställs mot revisorn uppgår allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förändra reglerna kring revisorers skadeståndsansvar. En önskan är att låta revisorernas nuvarande skadeståndsansvar övergå från obegränsat till begränsat, för att på så sätt få ner antalet stämningar samt minska stämningsbeloppen som ställs mot revisorerna.Denna uppsats är kopplad till en studie om revisorers skadeståndsansvar som genomförts av London Economics.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.