Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhållandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter påverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgränsa undersökningen till revisionsbyråer vars klienter är mindre företag och där parterna har samarbetat under en längre tid. De områden som behandlas i uppsatsen är hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, värdet av långsiktiga klientrelationer och på vilket sätt en revisors oberoende kan påverkas. Undersökningen baseras på personliga intervjuer med två verksamma och tre icke verksamma revisorer.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Revisorns oberoende är ett mycket omdebatterat ämne som ständigt har varit i fokus och därför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen år 2002. Syftet är att undersöka om analysmodellen stämmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyråerna är stora eller små. Vi vill även undersöka om det finns några skillnader mellan de två kategorierna stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnås. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med två stora och två små revisionsbyråer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stämmer överens med hur det fungerar i praktiken.

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Auditing demands knowledge in many diverse areas. To be able to provide all this knowledge it is necessary for the auditor to have access to persons with special skills. Through these contacts the auditor builds up a business network that brings support in the daily work. Our purpose with this study is to find out how auditor?s network in big auditing firms is organized and to show how they use their network.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika intressenter.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angående revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorerna var rädda att förlora sin självidentitet och relationen till klienten, då lagen förutsatte att de agerar så fort de misstänker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade då de misstänkte att brott förelåg. Vidare studerades olika faktorer som ansågs ha en påverkan på hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, ålder, erfarenhet, etikutbildning och storlek på byrå testades mot revisorernas anmälningsbenägenhet.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .