Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna pÄ förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. UtgÄngspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera pÄ samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vÄr studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen pÄ förskolan har för tankar kring samlingen.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprÀtthÄlls allmÀnt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berÀtta om erfarenheter och dylikt.

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

Handledning Àr en metod för lÀrande och utveckling som anvÀnds pÄ arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen Àr den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle fÄ en djupare kunskap om specialpedagogens syn pÄ handledning.För att fÄ svar pÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingÄtt i studien, dÀr vi i intervjuerna utgÄtt frÄn en intervjuguide med halvstrukturerade frÄgor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn pÄ handledning till största delen överensstÀmmer med den litteratur som finns i Àmnet.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att, diskutera trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet. Fokus ligger pÄ skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar ocksÄ upp frÄgan om hur skulpturerna i de bÄda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnÀrlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frÄgan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkÀtfrÄgor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnÀren, Lars ?Huck? Hultgren.

MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvÄrden liksom sjuksköterskans roll har förÀndrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vÄrd och behandling av patienten, vilket har förÀndrat kravet pÄ utbildad personal liksom synen pÄ kompetens. Historien förefaller dock fortsatt pÄverka dagens psykiatriska vÄrdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvÄrd att anvÀnda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer Àn sjuksköterskans egen kunskap och förmÄga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvÄrd ser pÄ specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvÄrd. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Elo och KyngÀs. Materialet sorterades dÀrefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens frÀmjar patientens hÀlsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrÄgas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hÀlsoprocess.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vÄrd i livets slutskede i kommunalt sÀrskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats anvÀnts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom ÀldrevÄrd vid sÀrskilda boenden i ett litet samhÀlle i Sverige. Intervjun koncentrerade pÄ hÀndelseförlopp och struktur i det valda Àmnet. FrÄgorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, nÀrstÄendes roll samt reflektioner kring förbÀttringsarbete.

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Bakgrund: Fetma Àr ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan pÄverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma Àr för lite motion och nÀringsfattig kost. Kroppen behöver energi och nÀringsÀmnen i rÀtt mÀngd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan fÄr en central roll i hÀlsofrÀmjandet och att förebygga hÀlsoproblem innan det har etablerats.

Att lÄta spelaren fatta moraliska beslut Àr nÄgot som blivit allt vanligare inom spelmediet och det dyker upp allt fler spel pÄ marknaden som ger spelaren denna möjlighet. Men hur reagerar egentligen spelare pÄ moraliska val i spel? PÄverkas denna reaktion av den roll som spelaren stigit in i? Tar spelaren oftast den vÀg som denne finner mest rÀttfÀrdig? I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett spel som skapats med hjÀlp av Freemans (2004) emotioneering-tekniker. En metod baserad pÄ Self-assessment Manikin (Bradley & Lang, 1994) har sedan anvÀnts för att undersöka reaktioner pÄ moraliska val i spelet. Resultaten frÄn undersökningen visar att den roll spelaren tar pÄ sig har liten om nÄgon effekt pÄ upplevelsen av moraliska val och att en majoritet av spelare helst vÀljer det mest rÀttfÀrdiga alternativet. .