I den hÀr uppsatsen undersöks konstens roll i bildÀmnet. LitteraturgenomgÄngen tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angÄende konstens roll i bildÀmnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnÀrliga artefakter. Studien som genomförts har bestÄtt av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlÀrare verksamma i grundskolan i Ärskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildÀmnet pÄ olika sÀtt medan samtidskonsten fick förhÄllandevis litet utrymme i bildundervisningen.

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Enligt forskning har psykisk sjukdom lÀnge varit ett tabubelagt omrÄde som mÄnga har undvikit att tala om. Det Àr ett relativt outforskat omrÄde kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhÀllet har haft under deras ÄterhÀmtningsprocess. Denna studie kommer dÀrför att handla om individer som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhÀllet har spelat för roll under ÄterhÀmtningen samt vad de anser Àr samhÀllets syn pÄ psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under ÄterhÀmtningen har varit det stöd som deras nÀra och kÀra har gett dem. Men Àven det jobb som de har gjort med sig sjÀlv, att de har blivit starkare av hÀndelsen och lÀrt sig mycket om sig sjÀlva.

Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing.Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation.Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis.Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model.Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities..

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation dÄ det gÀller tillÀmpningen av arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.De forskningsfrÄgor som vi har sökt svar till Àr:? Vad styr och vad bestÄr enhetschefernas arbete av?? Hur ser enhetscheferna pÄ sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen?? Hur hanterar enhetscheferna motsÀttningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sex enhetschefer inom Àldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.Resultatet visar pÄ att socialtjÀnstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten dÄ de anvÀnds som ett medel och redskap för att nÄ en lösning pÄ motsÀttningar. Hanteringen av socialtjÀnstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en sjÀlvklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svÄrigheter som uppkommer Àr i den grÄzon som finns mellan olika lagar och dessa svÄrigheter har de ansvaret för att lösa.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

AbstractSAAB has for a long time used user controlled pilot models in ARES. ARES is a simulation tool used in the desktop environment for simulations and calculations of the JAS 39 Gripen fighter and other aircraft. ARES stands for ?Aircraft Rigid body Engineering Simulation?. To work with these pilot models has been both time-consuming and inefficient.

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistÄnd i Individ och familjeomsorgen pÄ tvÄ av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, tvÄ 1:e socialsekreterare och tvÄ enhetschefer. Alla vÄra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis frÄn de tvÄ socialkontor med mest liknande sammansÀttning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrÄn socialsekreterarnas synvinkel men ocksÄ utifrÄn enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnds;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som anvÀnds Àr human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman dÀr alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.