PÄ senare tid har finansiella skandaler fÄtt ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmÀnheten och nÀringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhÀllsekonomin och ett minskat förtroende för dem Àr problematiskt. DÄ förtroende Àr viktigt, Àr det nödvÀndigt att kÀnna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det pÄverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som pÄverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien anvÀnder sig av beskrivande metoder, dÀr primÀrdata bestÄr av intervjuer med respondenter och sekundÀrdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, dÀr verkligheten studerades genom att tillÀmpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen hÄller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens Àr centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita pÄ denne.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebÀra för revisionsbyrÄer, redovisningsbyrÄer, banker, Skatteverket och Àven till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktÀr med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gÄng inspirerats av grounded theory och vi har Àven tagit del av bÄde litteratur och debattartiklar inom omrÄdet. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har Àven presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna pÄverka olika intressenter.

Identitetsskapande Àr nÄgot som stÀndigt sker, det Àr alltsÄ inget bestÄende utan individer formas stÀndigt.  Andra mÀnniskors Äsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk hÀrkomst Àr bara ett fÄtal av sÄdant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som Àr en offentlig plats dÀr elever med olika intressen och bakgrunder möts, Àr enligt min uppfattning en plats dÀr identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden Àr den tid i en individs liv som handlar om att finna sig sjÀlv, sin identitet. Det Àr just under denna period som vÀnner fÄr en stor roll i individens liv och eftersom skolan Àr den plats dÀr de spenderar mycket tid pÄ anser jag att personalen i skolan Àven har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig pÄ en specifik grupp, som bestÄr av fem elever i 18-Ärs Älder som har en kurdisk hÀrkomst, det Àr alltsÄ inget som gÀller generellt för alla elever med kurdisk hÀrkomst utan baseras enbart pÄ dessa informanter. Syftet med denna uppsats Àr att se hur dessa informanter, som lever mellan tvÄ vÀrldar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Konflikter Àr en oundviklig del i sammanhang dÀr mÀnniskor möts och arbetar. Studien utgick frÄn forskningsfrÄgan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmÀnskliga konflikter pÄ arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkÀt. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, dÀr det letades efter likheter, skillnader, bÄde i intervjudelen och enkÀtundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Titel: FörÀldrars roll och barns sprÄkutveckling i mÄngkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: FlersprÄkigbarn, flersprÄkigförÀlder, sprÄkutveckling, förÀldrar med utlÀndsk hÀrkomst..

Det hÀr arbetet Àr en studie av pedagogers tal om sin roll i leken. I litteraturdelen följer teorier och definitioner kring leken. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och frÄgeformulÀr med pedagoger i förskolan. Vi kom fram till att pedagogerna talade om leken pÄ ett positivt sÀtt och var medvetna om lekens betydelse för barnen. Pedagogerna deltog i leken nÀr de blev inbjudna av barnen.

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svÄrt Àmne, nÄgot som vÀcker tankar och reflektioner. Jag utgÄr frÄn att det Àr viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssÀtt sÄ att barnens förstÄelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie Àr att lyfta fram förskollÀrarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgÄ frÄn begreppen sprÄk, material och miljö för att fÄ vetskap om förskollÀrarens roll. Jag anser att dessa begrepp Àr sÄ sammanhÀngande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lÀrande. Studien Àr kvalitativ och bestÄr huvudsakligen av observationer som metod.

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

I denna uppsats kommer vi undersöka hĂ„llbara musikfestivaler. Syftet Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om arrangörernas och besökarnas roll inom hĂ„llbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss pĂ„ tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sĂ„dan hĂ„llbar utveckling. Det som Ă€ven kommer att undersökas Ă€r besökarnas roll inom hĂ„llbarhetsomrĂ„det. Genom telefonintervjuer har vi fĂ„tt en uppfattning om arrangörernas roll inom hĂ„llbarhetsarbetet.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angÄende revisorernas anmÀlningsskyldighet. Revisorerna var rÀdda att förlora sin sjÀlvidentitet och relationen till klienten, dÄ lagen förutsatte att de agerar sÄ fort de misstÀnker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade dÄ de misstÀnkte att brott förelÄg. Vidare studerades olika faktorer som ansÄgs ha en pÄverkan pÄ hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, Älder, erfarenhet, etikutbildning och storlek pÄ byrÄ testades mot revisorernas anmÀlningsbenÀgenhet.