Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhÄllande till Jahve..

Implementeringen av tredje generationens mobila nÀt (3G) har lett till att nya anvÀndningsomrÄden skapats inom mobila tjÀnster. Bandbreddens ökade kapacitet gör det nu möjligt att skicka betydligt större mÀngder information Àn i tidigare mobila nÀt. Detta har Àven medfört att nya tjÀnster skapats för 3G-mobiltelefoner. Ett omrÄde under utveckling Àr mobil turistinformation. Mobila Guiden Àr en mobil turistapplikation som TelecomCity i Karlskrona tagit fram.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hÀlsa har försÀmrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger pÄ samma nivÄ sedan samma tid. Mobbning och krÀnkningar har negativa effekter pÄ barns psykiska hÀlsa. Skolsköterskor har en central roll vad gÀller att frÀmja skolbarns hÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur skolsköterskor ser pÄ sin roll i arbetet mot mobbning och krÀnkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser pÄ sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att fÄ det stÀlldes följande frÄgor: Hur kÀnner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur gÄr sjuksköterskan tillvÀga dÄ hon handleder? Hur ser sjuksköterskan pÄ handledarrollen? Studien Àr empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor pÄ en vÄrdavdelning..

SammanfattningDetta Àr en studie om samarbetet mellan pedagoger och förÀldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar om förÀldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att förÀldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att förÀldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men Àr nöjda över att de sjÀlva tillsammans med rektor bestÀmmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan förÀldrarna och förskolans personal sker framför allt genom mÄnatliga möten och vid den dagliga lÀmningen och hÀmtningen..

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

Stroke Àr i sÀrklass en av de vanligaste sjukdomarna och mÄnga tusentals mÀnniskor drabbas varje Är. NÀr det gÀller omvÄrdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det Àr viktigt att de omvÄrdnadsinsatser som ges till patienter med stroke Àr individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hÀnsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vÄrdas fler och fler strokepatienter pÄ stroke-enheter i stÀllet för pÄ annan vÄrdavdelning. En stroke-enhet Àr en slutenvÄrdsenhet som tar hand om patienter med stroke, dÀr den specialistinriktade sjukvÄrden drivs av ett multidisciplinÀrt team.

Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pÄgÄr en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för smÄ bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenÀr hur den externa informationen skall kvalitetssÀkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberÀttelse, ren eller oren, vilket visar om Ärsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet pÄ ett tillförlitligt sÀtt eller ej. Avsikten med studien Àr att skapa enförstÄelse för hur viktigt det Àr för företag att fÄ en ren revisionsberÀttelse och vilka effekteren oren revisionsberÀttelse kan medföra.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Eftersom tolkanvÀndning Àr vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvÀndning. Syftet med vÄr studie var att fÄ ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvÀndare, hennes syn pÄ tolkens roll och pÄ tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades pÄ tidigare forskning i omrÄdet och kvalitativa intervjuer med Ätta social-arbetare inom socialtjÀnsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjÀlp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. VÄr slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvÀndning och dÀrmed stÀllde orimliga krav och förvÀntningar pÄ tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att grÀnsöverskridanden sker.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.