Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) är en översättning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebär en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Företagen är mer komplexa idag och det ställer krav på revisionen. Idag räcker det inte med en revision som enbart baseras på principer.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns väsentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Väsentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svår del för revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Bakgrund: För att skydda de aktieägare som berörs av uppköpserbjudanden finns detregler för processerna kring dessa. I vissa av dessa uppköpserbjudanden kräverreglerna att målbolaget inhämtar en så kallad fairness opinion där en oberoende partska uttala sig om budets finansiella skälighet för aktieägarna. Skeptikerna tillutlåtandet är många men forskningen på den svenska marknaden, obefintlig. Mycketav kritiken som lyfts fram gäller utgivarnas oberoende och revideringen av takeoverreglerna,som kom år 2009, skärpte kraven kring just oberoende, vilket aktualiserarfrågan kring hur dessa regler fungerar och hur oberoendet ser ut på den svenskamarknaden.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka rollen och framtiden för fairnessopinion, på målbolagets sida, vid offentliga uppköpserbjudanden på den svenskaaktiemarknaden.Genomförande: Studien är av explorativ karaktär och inkluderar 14 kvalitativaintervjuer med utgivare av fairness opinion och andra intressenter med erfarenhet avutlåtandet samt en sammanställning av offentliga uppköpserbjudanden på den svenskamarknaden under åren 2007-2012.Slutsats: Revideringen av takeover-reglerna, år 2009, har haft stor påverkan påmarknaden och bidragit till en ny syn på utgivarnas oberoende och en prispress påfairness opinion. Reglerna lämnar dock en del att önska och vi anser att man börinföra en begreppsmässig distinktion kring utlåtandets användning i olika situationersamt en ökad transparens i utlåtandet för att öka värdet för aktieägarna.Nyckelord: Fairness opinion, uppköpserbjudanden, takeover-regler,värderingsutlåtande, företagstransaktioner.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.

På senare år har sjukskrivningarna i Sverige ökat på grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero på den ökade stressen i dagens samhälle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för människor. Det kan bero på att tidigare forskning inom well-being, välmående, främst har riktats mot läkarkåren. Eftersom revisorer, precis som läkare, anses vara en profession av många, finns det incitament att även studera revisorers well-being. Tidigare forskning har påvisat att organisationskulturen både kan ha en positiv och en negativ inverkan på en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyråer påverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistått oss i utformandet av en enkät.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Bakgrund och problem: De senaste årens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagsläget handlar främst omdet ansvar som revisorer förväntas ha ifrån de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer främst från de företagsskandaler som inträffat, bådeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fått många tolkningaroch frågan är vem som bär ansvaret för att en sådan skandal inträffar? Somliga menar på attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen ställer sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stämmer enligt gällande regler och normer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner.