Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

International Society for Clinical Densitometry (ISCD) rekommenderar att precisionsbestämning av bentäthetsmätning görs på varje klinik för att bedöma reproducerbarheten. Bentäthetsmätning görs för att diagnosticera osteoporos, följa upp behandling och förutsäga frakturrisk. I studien användes Dual energy x-ray absorptiometry (DXA) för att utföra dubbla mätningar på redan inbokade patienter på klinisk fysiologi, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Lund. 105 patienter ingick i studien. Mätningarna utfördes på helkropp, totalhöft, lårbenshals och ländrygg.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhållande till företagen har börjat ifrågasättas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets räkenskaper för intressentens räkning utan det ingår även i revisorns roll att ge viss rådgivning. Denna rådgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rådgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra på byråns rådgivning. Detta är det så kallade självgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet är egenintressehotet vilket innebär att revisorn ser rådgivningen som så ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rådgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna.

Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.

Vi har under utbildningen stött på olika åsikter kring rättning vilket ledde till att vi ville undersöka hur lärare beskriver vad som ligger till grund för deras avgöranden gällande rättning samt på vilket sätt eleverna uttrycker att de reagerar på lärares rättning/icke rättning. I arbetet presenteras två olika syner på inlärning, några skrivundervisningsteorier samt teorier angående tal- och skriftspråkets relation. Som metod valde vi att använda oss av personliga intervjuer med tre lärare samt tre fokusgrupper med sex stycken av lärarnas respektive elever i varje grupp. Resultaten visade att lärarna använde sig av beprövad erfarenhet snarare än teoretisk bakgrund. Det förekom även motsägelser och dubbla budskap mellan lärarna och elevernas uttalanden.

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv.Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande.

Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad.

I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..

Den enskilde revisorn förväntas genomföra revisioner på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt upprätthålla revisionens kvalitet både ur konkurrenssynpunkt och för att säkerställa yrkets fortsatta legitimitet. När kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs på olika sätt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt där den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade därför till att bidra med ökad förståelse för vilka föreställningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrån om tillämpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie där kvalitativ data samlades in genom djupgående intervjuer med sex representanter från tre revisionsbyråer. För att bidra med både ett revisors- och ett byråperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef från varje revisionsbyrå.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och revisorer.