För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Problematiken i denna studie är baserad på tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krävs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn på revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien ämnar bidra till en ökad förståelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser på revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori är revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som råder mellan företagsledning (CFO) och ägare. Alternativa teorier till agentteorin användes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn på revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Bakgrund: Penningtvätt har under de senaste åren ökat och fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekämpa penningtvätt har tagits fram. För att uppnå målen har ett flertal organisationer skapats på nationell och international nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått uppdraget att medverka i bekämpning av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns förhållnings- sätt till lagen om penningtvätt.

Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.