Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hanterandet av mål för god ekonomisk hushållning i kommunen och dess påverkan på den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med målet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primärdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, Kävlinge och Osby kommun. Vi har även genomfört fyra intervjuer med sakkunniga biträden. Sekundärdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. Utifrån detta argument frågade vi oss vad revision tillfredställer för behov hos intressenten eller det vill säga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jämföra nyttan med kostnaden måste nyttan preciseras med ett värde, revisionens värde. Först då man vet vilka behov som, genom revision, tillfredställs hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omständigheter som leder till att detta behov förändras. Syftet med undersökningen är att förklara revisionens värde genom att identifiera de faktorer som påverkar revisionens värde och därmed kunna granska fenomen såsom förväntningsgap och revisionsplikt.

Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren revisionsberättelse och vilka effekteren oren revisionsberättelse kan medföra.

Oberoende och objektivitet är två begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa två grundbegrepp ska revisorerna sträva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försäkran om att den information de tar del av överensstämmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans då revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av två stora redovisningsskandaler där en av de fem största revisionsbyråerna i branschen blev tvungen att lägga ner sin verksamhet på grund av att de bland annat tillhandahöll tjänster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byråjäv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angående revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagändring angående byråjäv som innebär en skärpning av bestämmelserna. Då lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyråerna ännu inte sett effekterna av lagändringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förändring.

Oberoende och objektivitet är två begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa två grundbegrepp ska revisorerna sträva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försäkran om att den information de tar del av överensstämmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans då revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av två stora redovisningsskandaler där en av de fem största revisionsbyråerna i branschen blev tvungen att lägga ner sin verksamhet på grund av att de bland annat tillhandahöll tjänster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byråjäv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angående revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagändring angående byråjäv som innebär en skärpning av bestämmelserna. Då lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyråerna ännu inte sett effekterna av lagändringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förändring.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.