Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

Syftet med den här studien är att undersöka revisorns oberoende, med fokus på analysmodellen, och vad som påverkat regleringen inom detta område genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsområdet växt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har också refererat till olika lagar för att tydliggöra på vilka sätt dessa stödjer revisorns oberoende ställning. Empirin består av en genomgång av den offentliga debatten inom redovisningsområdet samt av intervjuer med revisorer på fyra olika revisionsbyråer.

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

I uppsatsen undersöks omfattningen av Revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Problematiken i denna studie är baserad på tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krävs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn på revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien ämnar bidra till en ökad förståelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser på revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori är revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som råder mellan företagsledning (CFO) och ägare. Alternativa teorier till agentteorin användes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn på revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.