Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhället.Efterfrågan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av revision.Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur Revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat Revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Bakgrund och problemdiskussion: Användandet av finansiella instrument harutvecklats dramatiskt under de senaste åren och som ett svar på detta har utökadeupplysningskrav tagits fram. IFRS 7, som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1januari 2007 eller senare, för med sig krav på nya specifika upplysningar relaterade tillfinansiella instrument vilket för företagen innebär både svårigheter och kostnader. Med dettasom grund är det av intresse att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna efter attstandarden infördes.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har letttill en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade påOMX Nordic Exchange Stockholm. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida lämnadeupplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, ochanlitad revisionsbyrå.Avgränsningar: Undersökningen syftar endast till att se i vilken omfattning upplysningarlämnas i årsredovisningarna. Således görs inga bedömningar gällande huruvida företagen hargjort rätt och inga omdömen om kvaliteten på upplysningarna ges.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod som omfattade 122 företag.Undersökningen är uppbyggd kring en kodningsnyckel i vilken information om företagenslämnade upplysningar samlades in för att sedan kunna summeras.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att Revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsteRevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i Revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas Revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur Revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om Revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring Revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att Revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.