SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Sedan 2005 mÄste alla börsnoterade företag samt de företag som upprÀttar en koncernredovisning tillÀmpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers Äsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har dÀrför naturligt lett oss in pÄ uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer pÄ problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angÄende immateriella tillgÄngar?? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan lÀnders olika redovisningar. Vi har valt att titta pÄ standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgÄngar.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsĂ„r: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan pĂ„ 1600-talet var revision vanligt i Sverige. PĂ„ 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmĂ€rksammans alltmer. Bland de Ă„tgĂ€rder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet mĂ€rks bland annat införandet av revisorers anmĂ€lningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste Ă„ren.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebÀr att revisorer Àr skyldiga att anmÀla till Äklagare eller polis om styrelseledamot eller verkstÀllande direktör kan misstÀnkas för nÄgot av de i lagen upprÀknade brotten. Syftet med lagen Àr att revisorn ska bli mer instÀlld pÄ granskning. En revisor som dröjer med att anmÀla vid misstanke om brott, utsÀtter sig sjÀlv för en risk. Han/hon kan nÀmligen bedömas vara ansvarig för medhjÀlp vid bokföringsbrott och kan Àven, i vissa fall, vara att betrakta som gÀrningsman.

Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Syfte: Syftet Àr att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förÀndrats, och i sÄ fall anledningen till detta. Dessutom Àr syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vÄr undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrÄgats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Studien undersöker huruvida revisionsbyrÄer vid revisionsbyrÄbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande Är, sÄ kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolag noterade pÄ Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling pÄ revisionsmarknaden har studerats vÀrlden över sedan 1980-talet och har frÀmstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma pÄ grund av deninitiala förlust som uppstÄr det första revisionsÄret. Det finns dÀrmed ökade incitament för enrevisionsbyrÄ att möta bolagets intresse pÄ bekostnad av anvÀndarna av en revision för att erhÄllaframtida intÀkter.

I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen. Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

Det ha?r examensarbetet kretsar kring mina experiment med parkettla?ggningstekniker, och mina fo?rso?k att bygga en mo?bel som ser ut som att den har tagits o?ver av ett mo?nster eller en struktur. En o?verga?ng till na?gonting mer skulpturalt. Jag anva?nder tra?bitar som blivit o?ver fra?n andra projekt fo?r att tillverka dessa dekorationer.

Drivkrafter för ett revisorsbyte Àr en aktuell frÄga dÄ revisorsbyten har blivit allt vanligare och Äsikterna om de bakomliggande drivkrafterna gÄr isÀr mellan forskare. Syftet med uppsatsen Àr att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktÀr, leder till att en revisor vÀljer att avsÀga sig en klient samt till att en klient vÀljer att byta revisor. Studien grundas pÄ tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. DÄ mÄlet varit att finna drivkrafter, bÄde utifrÄn revisorers och utifrÄn klienters perspektiv, Àr studien upplagd som en sammanstÀllning av tvÄ skilda kvantitativa enkÀtundersökningar dÀr revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.TeorigenomgÄngen skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrÄn revisorns strÀvan att avancera karriÀrmÀssigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belÀgg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de gÄr att förkasta.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.