Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade Revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga.

På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?.

Under de senaste åren har flera företagsskandaler ägt rum världen över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare ägarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket på svenska kan översättas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen på bolagsstyrningsområdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprättats i många av världens länder. Sedan den 1 juli år 2005 ska de svenska bolagen som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvärde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och är ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrättsliga frågorna i Sverige.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gång blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag använder för att manipulera sitt resultat samt vad det är som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hårdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under år 2002 ansökte energijätten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer än 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv.Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och Revisorer.Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland Revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebär att Sverige måste tillämpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. Från och med 2005 skall alla noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anläggningstillgångar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgångar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster som företaget förväntas använda mer än under en period. Olika avskrivningsmetoder skall användas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringslivFör att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ?organisk tillväxt?, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ?förvärvad tillväxt?. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.Nya förutsättningar ? nya instrument och produkterDe förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter.

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringslivFör att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ?organisk tillväxt?, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ?förvärvad tillväxt?. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.Nya förutsättningar ? nya instrument och produkterDe förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter.