Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en Revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för Revisorerna.

Den senaste tidens skandaler har lett till att Revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhållande till företagen har börjat ifrågasättas mer och mer. En Revisor i Sverige skall inte bara granska företagets räkenskaper för intressentens räkning utan det ingår även i Revisorns roll att ge viss rådgivning. Denna rådgivning kan ge upphov till hot mot Revisorns oberoende i och med att rådgivningen kan leda till att Revisorn granskar sina egna, eller andra på byråns rådgivning. Detta är det så kallade självgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet är egenintressehotet vilket innebär att Revisorn ser rådgivningen som så ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rådgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad.

Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har även intervjuat en Revisor och en konsult inom CSR-området samt gjort en attitydundersökning med hjälp av enkäter.CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen.

SammanfattningI Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att Revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget.

Den enskilde Revisorn förväntas genomföra revisioner på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt upprätthålla revisionens kvalitet både ur konkurrenssynpunkt och för att säkerställa yrkets fortsatta legitimitet. När kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs på olika sätt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt där den enskilde Revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade därför till att bidra med ökad förståelse för vilka föreställningar som kan finnas hos den enskilde Revisorn och revisionsbyrån om tillämpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie där kvalitativ data samlades in genom djupgående intervjuer med sex representanter från tre revisionsbyråer. För att bidra med både ett Revisors- och ett byråperspektiv deltog en kvalificerad Revisor och en kontorschef från varje revisionsbyrå.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att Revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad Revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att Revisorn skall leverera eller hur Revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan Revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och Revisorer.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och årsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning är att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Till skillnad från en vinstdrivande organisation är en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istället användas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer måste därför använda sig av andra indikatorer för att mäta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mäta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning på området, för att sedan jämföra hur väl dessa teorier stämmer in på den svenska scoutrörelsen.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för Revisorsprofessionen, ska Revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Frågan angående Revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fått ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny Revisorslag i Sverige. Revisorerna måste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes självständighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjälp av den så kallade analysmodellen då man utgår från egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot och skrämselhot.Rubbas förtroendet ska Revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida inte särskilda omständigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har någon anledning att ifrågasättas. Revisorerna kan även vidtaga motåtgärder för att eliminera hot mot opartiskhet och självständighet.Vårt syfte med det här arbetet är att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag är ofta en väsentligpost och har en betydande inverkan på företagets redovisade resultat. Det uppkommersvårigheter vid värderingen av ett egentillverkat varulagret då det är många saker som det skatas ställning till. Bland annat ska företagen bestämma vilka resurser som ska ingå i värdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvärdet samt hur dessa skafördelas. Därför kan samma tillgång få olika värde beroende på hur företagen gör dessavärderingar. Idag kan företagen välja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detär nu aktuellt med ett nytt regelverk från BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur tillverkande företag går tillväga vid värderingav varulager i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebära vid värderingen.Metod: Undersökningen har gjorts på tre tillverkande företag i Västra Götaland och då viville skapa en djupare förståelse för hur dessa företag går tillväga när de värderar sittvarulager ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst.

Titel: Hållbarhetsrevision ? hur påverkas revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat Revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har Revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsrevision?? Hur hanterar Revisorerna och revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med Revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.