Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som Revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r Revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda Revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda Revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald Revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldaRevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda Revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.

Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot Revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom Revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att Revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka Revisorernas oberoende. Detta för att Revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyråer. Det finns forskare som hävdar att revisionsbyråer och då främst de stora byråerna ägnar sig åt prispress av revisionsarvodet, så kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen på intäkterna från konsulttjänsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar prissättningen av revisionsarvodet då flera studier visar på att ett lågt Revisorarvode är av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhållanden, dock saknas det forskning de svenska förhållanden. Med denna bakgrund väcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i Revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där Revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har Revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller Revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att Revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina Revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp Revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för Revisorns väsentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Väsentlighetsbedömning, Revisor, revisionSyfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka Revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svår del för Revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla Revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att Revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochRevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre Revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad Revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att Revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att Revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

På senare år har sjukskrivningarna i Sverige ökat på grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero på den ökade stressen i dagens samhälle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för människor. Det kan bero på att tidigare forskning inom well-being, välmående, främst har riktats mot läkarkåren. Eftersom Revisorer, precis som läkare, anses vara en profession av många, finns det incitament att även studera Revisorers well-being. Tidigare forskning har påvisat att organisationskulturen både kan ha en positiv och en negativ inverkan på en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyråer påverkar Revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med Revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistått oss i utformandet av en enkät.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, Revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet Revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De Revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha Revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar Revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla Revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla Revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller Revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebäratt en Revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företagträder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjärde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag frånkrav på revisionsplikt.Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivarenanvänder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut tillföretagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av Revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga Revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för Revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan Revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan Revisorer inom ?The Big Four? och Revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan Revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.