Sök:

Sökresultat:

1192 Uppsatser om Revisor. Smć aktiebolag - Sida 58 av 80

IAS 40 - Förvaltningsfastigheter : Hur förÀndringen av redovisningen har pÄverkat revisorn

Den 1 januari 2005 trÀdde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprÀtta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som Àr den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det vÀsentliga med denna standard Àr att den tillÄter vÀrdering till verkligt vÀrde i balansrÀkningen. VÀrderingen kan ske genom huvudregeln, den sÄ kallade ortsprismetoden, dÀr fastigheten jÀmförs med liknande objekt som avyttrats.

Offshoring av redovisning - dess pÄverkan pÄ revisionen

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Extern redovisning: Skillnader mellan de befintliga regelverken och K3

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Obligatorisk byrÄrotation : Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.

Informationsgivningens tvetydighet och konsekvenser : Vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.

Intern kontroll av finansiell information inom affÀrssystem : En kvalitativ studie om hur börsnoterade bolag pÄ den svenska kapitalmarknaden kontrollerar kvaliteten av den finansiella informationen i sina affÀrssystem

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Marknadsundersökning Adecco

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

Brott & Skatt : En undersökning av nystartade aktiebolag pĂ„ Skattekontor Östra Göteborg

BACKGROUND The economic crimes related to the taxation authorities (SKM), aim at evading paying taxes and/or wrongly obtaining tax revenue. SKM has noticed that many newly established companies have intended to be carried on, only for a short period of time and with the aim of generating grant-revenues and in the meantime omit to pay or wrongly account for taxes. SKM wants to investigate the possibilities to develop a method of analysis to identify those corporations. PURPOSE The purpose of this essay is to make a survey of, and identify companies, who fail in their obligations concerning income-tax return and paying taxes and charges and to try to see what is characteristic for those companies in order to find out a method of analysis. Further a study of literature will be done especially concerning who will commit economic crimes and the reasons why they do it.

En studie kring sambandet mellan Àgare och revisionskostnad

Inledning: Revisionen Ă€r utifrĂ„n ett Ă€garperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstĂ„ mellan Ă€gare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet anvĂ€nds pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan lĂ€nge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige gĂ„r det att finna ett stort antal kontrollĂ€gare. Men eftersom olika Ă€gartyper bĂ„de har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som Ă€gare, gĂ€llande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en pĂ„verkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och Ă€garkoncentrationen samt Ă€garkategorier, i börsnoterade bolag.Metod: Vi har i vĂ„r kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade pĂ„ Small-, Mid- och Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning och information om dess Ă€gare har erhĂ„llits frĂ„n SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella omrĂ„den anlyserats utfrĂ„n en deduktiv forskningsansats.Resultat och slutsats: UtifrĂ„n tolv genererade hypoteser, vilka har en utgĂ„ngspunkt frĂ„n respektive Ă€garkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekrĂ€fta tre stycken hypoteser.

Spökar det i företaget? : En studie om internrevision som ÄtgÀrd mot ljusskygga siffror och filurer

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Obligatorisk byrÄtotation : pÄverkan pÄ revisorns oberoende och den finansiella stabiliteten

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Obligatoriska ansvarsförsÀkringar : deras ÀndamÄl och ÀndamÄlsenlighet

This paper treats the differences in terms of insurance between optional and compulsory third party liability insurances. It also treats the purpose of the compulsory third party liability insurances and their accordance with that purpose. The primary purpose of the optional third party liability insurance is to ensure the policyholder financial resources to cover possible claims for damages. The primary purpose of the compulsory third party liability insurance is to render possible the compensation of a third party for damage done. The policyholders financial ability to pay damages is of subordinate interest, and the purpose of compulsory third party liability insurances is thus twofold.

Revisionens vÀrde : Vilka vÀrden medför en revision i smÄ och medelstora företag?

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmĂ€nna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes Ă„r 2010 men kom dĂ€remot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. IstĂ€llet kom Ă€ndringen att gĂ€lla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det Ă€r dĂ€rför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i grĂ€nsskiktet mellan Sveriges uppsatta grĂ€nsvĂ€rden och de maximalt tillĂ„tna av EU, anser vilka vĂ€rden en revision medför.

KvalitetssÀkring efter revisionspliktens avskaffande : ? En studie med fokus pÄ redovisningskonsulters roll och ekonomiska brott

FrÄgestÀllning:        ? Hur kommer kvalitetssÀkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras nÀr frivillig revision rÄder? ? Kommer den frivilliga revisionen att pÄvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sÄdana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssÀkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision lÀngre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten pÄverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ studie dÀr verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med Ätta respondenter verksamma pÄ redovisnings- och revisionsbyrÄer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgÄng görs ocksÄ för Àmnesrelevanta omrÄden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssÀkring har blivit allt viktigare dÄ auktorisation för redovisningskonsulter Àr i fokus nÀr det gÀller valmöjligheten om frivillig revision rÄder.

Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag ? pÄverkan pÄ smÄ revisionsbyrÄer

I april Är 2008 presenterades delbetÀnkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för smÄföretag?. I detta delbetÀnkande föreslÄs att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslÄs börja gÀlla frÄn och med den första juli Är2010. Bakgrunden till delbetÀnkandet Àr EU:s ambition att lÀtta pÄ de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mÄn om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.MÄnga Àr entusiastiska över förslaget men förslaget Àr dock inte uppskattat av alla utandet finns de som Àr kritiska till det sÄsom Skatteverket.VÄrt syfte Àr att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten fÄr pÄ demindre revisionsbyrÄerna samt kartlÀgga hur vÀl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->