Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem.

Revision är en i efterhand utförd granskning som görs både för företagen, allmänheten och övriga intressenter. Skillnader i förväntningar hos dessa rörande revisionen kan leda till ett förväntningsgap. Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för ett förväntningsgap samt se i vilken utsträckning det existerar i medelstora företag. Vi vill även komma till insikt om vad uppdragsbrevet har för funktion i revisionsprocessen samt dess effekt på det eventuella förväntningsgapet. Detta gav oss följande frågeställning: I vilken omfattning existerar ett förväntningsgap i medelstora företag? ? Hur ser det eventuella förväntningsgapet ut? ? Vilken effekt har uppdragsbrevet på revisionen i stort samt på förväntningsgapet? Vi har använt oss av en deduktiv ansats och intervjuerna vi utfört är av kvalitativ typ.

I dagsläget har revisorn ett obegränsat skadeståndansvar vilket innebär att revisorn i princip kan bli stämd på mångmiljonbelopp om hon åsidosätter god revisionssed. Till följd av detta har det på senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestånd inom revisionsbranschen är oroväckande. Antalet skadeståndskrav har ökat väsentligt på kort tid och de krav som ställs mot revisorn uppgår allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förändra reglerna kring revisorers skadeståndsansvar. En önskan är att låta revisorernas nuvarande skadeståndsansvar övergå från obegränsat till begränsat, för att på så sätt få ner antalet stämningar samt minska stämningsbeloppen som ställs mot revisorerna.Denna uppsats är kopplad till en studie om revisorers skadeståndsansvar som genomförts av London Economics.

De senaste åren visar statistik på att allt fler små företag går i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare år. Därför ämnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstår samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det är inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser från signalerna de får om företagets ställning. Studiens huvudsyfte är att öka förståelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna.I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv.

Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Syftet med vår uppsats har varit att utreda om revisorns roll har förskjutits från ?client focus? mot ?public interest?. Vi har också tagit reda på vad revisorerna tycker om sin nya roll. ?Client focus? innebär att revisorerna utför tjänstejobb, de måste vara måna om sina klienter, dessa har rätt att byta revisor vid missnöje.

Aktieägaravtal är ett frekvent använt sätt att mellan delägare i ett aktiebolag reglera frågor avseende det gemensamma aktieägandet. Aktieägaravtalet reglerar många gånger frågor som även i bolagsordningen reglerats. Vid ingående av ett aktieägaravtal riskerar en normkollision uppstå: är det bolagsordningsnormen som ska gälla eller är det aktieägaravtalet? Då rättsläget rörande sådana normkollisioner är oklart, är det av intresse att undersöka om en jämförelse mellan bolagsordning och aktieägaravtal kan klargöra rättsläget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieägaravtal. Dessa argument härleds sedan till nu gällande rätt i den mån det är möjligt.

En viktig princip för aktiebolagen är att aktierna, enligt huvudregeln kan överlåtas fritt. I stora börsbolag är det fullt naturligt med omsättning av aktierna och det medför generellt inte heller några negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieägarna inte har något egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de små privata aktiebolagen med ett fåtal delägare kan en helt fri möjlighet att överlåta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta är beroende av stort engagemang och specifikt kunnande från sina delägare. Det enskilda bolaget har därför möjlighet till undantag från den fria överlåtbarheten, både genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieägarna ingår ett aktieägaravtal. I uppsatsen har jag fokus just på de små bolagen och problematiken kring aktieöverlåtelser som kan uppstå där.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors? independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders? confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders? confidence in the financial information has increased as a result of its introduction.

I SOU 2008:32 föreslås revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader så som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affärsorienterad vilket är ett mönster som också kan utläsas hos revisorer i andra länder där revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrån revisorers perspektiv beskriva och skapa en förståelse för deras omställning till ett mer marknadsorienterat synsätt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera på en eventuell omställning i revisorernas tjänsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att påverkas.